Naturskyddsföreningens riksstämma kräver att regeringen stoppar Vattenfalls brunkolsaffär

Deltagarna vid Naturskyddsföreningens riksstämma 2016 i Norrköping antog på söndagen enhälligt ett uttalande med kravet att regeringen ska stoppa försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet och iställer avvecklar verksamheten ansvarsfullt. Kolet ska stanna i marken om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga.

Riksstämmans uttalande:

Inom kort fattar regeringen beslut om Vattenfalls kolkraft och kolgruvor i Tyskland ska säljas till den tjeckiska köparen EPH. Blir denna försäljning av fortsätter exploateringen av kolet vilket innebär över en miljard ton mer koldioxidutsläpp. Det är lika mycket som hela Sverige släpper ut på omkring 20 år!

Naturskyddsföreningens riksstämma 2016 kräver att regeringen stoppar affären och avvecklar verksamheten ansvarsfullt. Kolet ska stanna i marken om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga. Det är nu upp till bevis om Sverige ska vara en global förebild i klimatomställningen.

Enligt en ny SIFO-undersökning vill 49 procent av svenskarna att regeringen ska stoppa affären, medan 27 procent vill sälja till EPH.Det är hög tid nu att regeringen lyssnar. Låt kolet stanna i marken och fira ytterligare en framgång med oss!

 

Annonser

Plastskräpets väg till havet ska kartläggas

u5rbxse9elmr0gesuq8dVanligt plastskräp från konsumenter tros vara en av de stora källorna till den plast som sakta fyller våra hav. Nu ska kustkommuner runt Östersjön lättare kunna stoppa skräpet vid källan. I det nya EU-projektet BLASTIC ska källor och spridningsvägar för plasten kartläggas.

– Senast förra veckan kom en larmrapport om att fiskar hellre äter plastpartiklar än plankton. Plasten hotar våra hav och dess invånare, och vi måste stoppa plasten vid källan. När nu BLASTIC rullar igång kommer vi att ta reda på hur plasten hamnar i havet, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Nedskräpning tros vara en stor källa för den plast som hamnar i havet. Plasten bryts ner till mindre och mindre partiklar, som sedan tar sig in i vår näringskedja.

I EU-projekt BLASTIC deltar fyra länder runt Östersjön. I projektet ska de vanligaste källorna och spridningsvägarna för plastskräp kartläggas.En vägledning till kommunerna ska tas fram så att potentiella källor och spridningsvägar kan identifieras. Även möjliga åtgärder kommer att föreslås. Syftet är att stoppa tillförseln av plastskräpet vid källan.

– Vi vet att stort plastskräp kan brytas ner till mikroplaster, och vi vet att våra hav sakta fylls på med plastskräp. Med BLASTIC kommer det att bli lättare för kommuner att verkligen se till att sätta in rätt åtgärder på rätt plats, säger Anna Fråne på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Marin nedskräpning är ett allvarligt miljöproblem. Skräpet hamnar i havet via både havsbaserade och landbaserade källor. Förutom den direkta påverkan på djurliv i havet har marin nedskräpning även ekonomiska, hälsomässiga och estetiska konsekvenser.

I EU-projektet BLASTIC medverkar förutom Håll Sverige Rent som leder projektet även Håll Skärgården Ren (Finland), IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm Environmental Institute Tallin, SYKE (Finland), Fee Lativa, Åbo kommun och Tallins kommun.

Pressmeddelande från Håll Sverige Rent

Miljö- och klimatåtgärder i den svenska livsmedelsstrategin

nupibckrqbhmpzvgef3p

Regeringen måste uppfylla sina löften om en svensk livsmedelsstrategi som bidrar till att uppfylla miljö- och klimatmål, ökad folkhälsa och ett gott djurskydd. Det kräver åtta miljö-, djurskydds- och konsumentorganisationer i ett öppet brev till miljöminister Åsa Romson, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och konsumentminister Per Bolund.

En svensk livsmedelstrategi måste respektera planetens, ekosystemens, djurens och konsumenternas krav på en hållbar produktion och konsumtion. FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030 anger att senast 2030 ska hållbara system för livsmedelsproduktion uppnås samt motståndskraftiga jordbruksmetoder införas som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten.

Det innebär att en svensk strategi måste omfatta att svenska miljömål och generationsmålet ska nås, djurskyddet inte försämras och Sveriges åtaganden när det gäller att minska klimatpåverkan uppfylls. En förbättrad folkhälsa måste också ingå. En livsmedelstrategi som fokuserar på en ökad produktion utan målsättningar inom miljö, klimat, djurskydd och folkhälsa är inte att ta ansvar för de miljö- och klimatmål som den svenska regeringen åtagit sig.

Inför starten av arbetet med livsmedelsstrategin utfärdade regeringen en avsiktsdeklaration. I denna anges att målet för arbetet med livsmedelsstrategin är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen, samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås. Vidare ska enligt regeringen eftersträvas en ökad andel ekologisk produktion och konsumtion. Sedan Konkurrenskraftutredningen överlämnades till regeringen i mars 2015 har efterfrågan på svenska och ekologiska livsmedel ökat. Sverige kan konkurrera såväl nationellt som internationellt med svenska mervärden.

Undertecknande organisationer, som representerar miljontals medborgare, förutsätter att regeringen uppfyller sina löften och levererar en svensk livsmedelsstrategi som omfattar konkreta åtgärder som bidrar till att uppfylla miljö – och klimatmål, en djurskyddslag som på ett bättre sätt bidrar till ett gott djurskydd och ambitioner för en bättre folkhälsa.

Naturskyddsföreningen, Ordförande Johanna Sandahl
Världsnaturfonden WWF, Generalsekreterare Håkan Wirtén
Sveriges Konsumenter, Generalsekreterare Jan Bertoft
World Animal Production, Generalsekreterare Roger Pettersson
Ekologiska Lantbrukarna, Verksamhetsledare Maria Dirke
Konsumentföreningen Stockholm, Chef för konsument och Miljö Louise Ungerth
Vi Konsumenter, Ordförande Gunnela Ståhle
Djurskyddet Sverige, Generalsekreterare Åsa Hagelstedt

 

Mer än var tredje kund handlar ekologiskt

DSC_0009

Mer än var tredje kundkorg innehåller en ekologisk vara och antalet ekokunder har ökat med 50 procent sedan förra året. Konsumtionen av ekologiskt har nått en nivå då man inte längre kan prata om en trend, det visar statistik från matkedjan Willys.

Ekologisk mat har fått sitt definitiva genombrott. Från att ha varit en angelägenhet främst för den trendkänsliga innerstadsbon finns nu ekologisk mat på snart sagt var mans bord. Dagligvaruhandeln har rapporterat stora försäljningsökningar de senaste åren och en djupdykning i lågpriskedjan Willys försäljningsstatistik visar ett förändrat konsumtionsmönster på bred front.

Mer än var tredje kundkorg innehåller en ekologisk vara, en ökning med 30 procent jämfört med 2014.
Antalet ekokunder – det vill säga kunder som handlar mer än 10 procent ekologiska varor – har ökat med mer än 50 procent det senaste året.
Ekologiska bananer är idag den 6:e vanligaste varan i kundernas varukorgar.
Mer än var tionde frukt eller grönsak som säljs idag är ekologisk. Det är 30 procent mer än 2014.
Ekoförsäljningen ökar över hela landet. Det finns inte längre någon tydlig skillnad mellan andelen ekologisk försäljning i storstäder jämfört med mindre orter.

En förklaring till att fler handlar eko är att prisskillnaderna mellan ekologisk och konventionellt producerad mat har minskat. En annan viktigt förklaring är att utbudet har ökat. På Willys har antalet ekologiska artiklar i sortimentet ökat med mer än 30 procent sedan inledningen av 2014. Inom kategorier som bröd, chark och ost, där utbudet på marknaden tidigare var mycket begränsat, finns nu flera ekologiska alternativ att välja på.

– Vi ser att allt fler av våra kunder vill handla ekologiskt och vi ser ett stort och ökande engagemang i frågor som miljö, klimat och hälsa. Från att ha varit en trend är ekologiskt här för att stanna, säger Thomas Evertsson, vd på Willys.

Återvinning för lata dagar

Man som mediterar. fotoakuten.se
En man sitter på en klippa och ser ut över havet.

Det är Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI som, på uppdrag av producenter verksamma i Sverige, samlar in och ser till att förpackningar och tidningar återvinns. I hela Sverige går därför återvinningen till på samma sätt. Vare sig man är i Ystad eller Haparanda så finns FTI:s återvinningsstationer runt om på gator och torg i alla Sveriges kommuner. På FTI:s hemsida hittar återvinnare enkelt den återvinningsstation som ligger närmast från där man befinner sig. Där ser man också uppgifter om när en station töms och städas, www.ftiab.se/hitta-atervinningsstation.

– Fler och fler hittar den här funktionen på vår hemsida, säger Mia Steinbach på FTI, Förpacknings och Tidningsinsamlingen AB, regionchef för Dalarna, Jämtland, Gävleborg och Uppsala. – Men man kan också fråga på semesteranläggningen eller den man bor hos vad de brukar göra. Många ordnar själva med återvinning i närmre anslutning till boendet.

FTI anpassar tömning och städning efter förändringar i användningen, det vill säga ökar där fler är sommartid och drar ned där användandet minskar. Målet är att behållarna ska tömmas när de är fulla. Allt för att ha så låg miljöbelastning som möjligt och att besökare ska mötas av en ren och trevlig station. Men matrester i förpackningar drar till sig fåglar som gör vad de kan för att komma åt dem och drar ut dem ur behållarna.

– Jag vill rekommendera att man under de varma månaderna är lite mer noggrann med att skölja ur och ta bort eventuella matrester, säger Magnus Örnborgpå FTI, Förpacknings och Tidningsinsamlingen AB, regionchef för Halland och Västra Götaland. – För själva återvinningsprocessen är det inget stort problem men för lukt och djur blir det bättre med ursköljda förpackningar sommartid.

För den vetgirige lanserade FTI till sommarlovet ”Åter-vinneriet” som är en quiz i återvinning som görs i dator, läsplatta eller mobil; på stranden, i hängmattan eller på resan till landet. Med Åter-vinneriet hoppas FTI ge unika kunskaper i hur återvinning av förpackningar och tidningar går till och dessutom ge ett diplom eller intyg på examen som visar den kunskap man fått. Ett intyg som kan vara av värde när man söker arbete. En länk till Åter-vinneriet finns väl synlig på FTI:s hemsida, www.ftiab.se och synpunkter och frågor kan mejlas till info@ftiab.se.

Positivt att HD väljer att pröva Bunge

Naturvårdsverket välkomnar Högsta domstolens beslut om partiellt prövningstillstånd av tillståndet för kalkbrytning i Bunge på Gotland.

─Vi ser positivt på att Högsta domstolen tar upp målet till prövning, säger Erika Ekman, sektionschef på Naturvårdsverket. Vi har även i andra sammanhang framfört att Natura 2000-frågan måste avgöras före tillåtlighetsbedömningen, eftersom efterföljande instanser annars kan anse sig låsta att ge tillstånd trots att det finns risk för skada på skyddade områden och arter.

Domen från 2009 har komplicerat Natura 2000-prövningen i efterföljande instanser. Högsta domstolens prövning kan leda till ett klargörande kring vilken effekt det så kallade tillåtlighetsinstitutet faktiskt har vid tillämpning av miljöbalken och då särskilt vid prövning av reglerna om skydd av Natura 2000-områden.

─Vi tolkar Högsta domstolens beslut som att de väljer att först pröva den formella frågan om tillåtlighetsdomens verkan, innan domstolen tar ställning till om prövningstillstånd ska meddelas i de frågor som gäller bland annat Natura 2000-tillståndet och efterbehandlingen av området, fortsätter Erika Ekman.

Naturvårdsverket menar att en logisk följd av beslutet är att verksamheten avbryts i avvaktan på slutligt avgörande.

Läs mer>>

Källa: Pressmeddelande från Naturvårdsverket

14 procent tror att klimatförändringen är naturlig

Idag är det världsmiljödagen. Nära åtta av tio svenskar anser att klimatförändringen och den globala uppvärmningen beror på mänsklig påverkan. 14 procent tror dock att det handlar om naturliga variationer. Dessa är till största delen män. Det visar klimatbarometern, en undersökning med 1 000 svenskar som tagits fram av vindkraftsbolaget O2.

78 procent tror att klimatförändringen beror på mänsklig påverkan, 14 procent tror att den beror på naturliga variationer, 7 procent vet inte och 1 procent tror inte att det pågår en global uppvärmning. Bland dem som tror att klimatproblemet orsakas av naturliga variationer är 21 procent män och 7 procent kvinnor.
– Det finns ingen tvekan om att människan genom sitt beteende bidrar till klimatproblemet. Framtida generationer kommer nog att undra över vad det var som vi funderade över och varför vi inte gjorde mer, kommenterar Pär Holmgren, meteorolog, författare och föreläsare i klimatfrågor.

Undersökningen har gjorts av undersökningsföretaget PFM Research på uppdrag av O2 utifrån ett representativt urval bland 1 000 svenskar.

Källa: O2