Nio av tio riksdagskandidater vill ställa krav på ökad materialåtervinning

Pressmeddelande från Återvinningsindustrierna

Hela 87 procent av riksdagskandidaterna anser att det bör ställas krav på att avfall som kan materialåtervinnas ska sorteras ut och inte förbrännas. Det framgår av Återvinningsindustriernas valenkät där över 70 procent av partiernas toppkandidater till riksdagen har deltagit.

– Det är mycket positivt att en stor överväldigande majoritet riksdagskandidaterna vill att det ska ställas krav på ökad materialåtervinning och ser problemet med att alltför stor andel av avfallet förbränns idag, säger Britt Sahleström, vd för Återvinningsindustrierna.

I Sverige materialåtervinns 33 procent av hushållsavfallet till nya råvaror medan 50 procent förbränns i fjärrvärmeanläggningar. Det finns en stor överkapacitet i förbränningsanläggningar, vilket ofta gör det mer lönsamt att förbränna än att återvinna avfallet till nya råvaror.

Mot denna bakgrund svarade 367 riksdagskandidater (72 procent av de tillfrågade) på frågan: ”Anser du att det bör ställas krav på att avfall som kan materialåtervinnas ska sorteras ut och inte förbrännas?” 87 procent svarade ja, 4 procent nej och 9 procent svarade att var tveksamma eller inte ville svara.

Återvinningsindustrierna ställde samma fråga till allmänheten i en ny Sifo-undersökning, varpå 80 procent svarade ja, 9 procent nej och 11 angav att de inte visste eller var tveksamma.

– Det betyder att det finns ett massivt stöd också från allmänheten om att den kommande riksdagen bör införa styrmedel för att öka återvinningen, säger Britt Sahleström.

Vidare anser sju av tio av riksdagskandidaterna, 70 procent, att de privata återvinningsföretagen spelar en viktig roll för att öka återvinningen och skapa nya jobb. Bara en procent svarade nej, medan 29 procent var tveksamma eller inte ville svara.

Slutligen anser nästan sex av tio, 56 procent, att fastighetsägarna också fortsättningsvis själva bör få välja vilket återvinningsföretag som ska samla in deras förpackningar och tidningar. 28 procent svarade nej, medan 15 procent var tveksamma eller inte ville svara. Nästan samtliga kandidater från allianspartierna och en majoritet av miljöpartisterna svarade ja på frågan, medan en stor majoritet bland socialdemokrater och vänsterpartister svarade nej.

Återvinningsindustriernas frågor ställdes inom ramen för Stora valenkäten, som gick ut till 510 riksdagskandidater på valbar plats. Drygt 70 procent svarade på Återvinningsindustriernas frågor. 22 olika aktörer deltog i enkäten, som administrerades av pr-byrån Westander.

Läs mer om Återvinningsindustriernas frågor till riksdagskandidaterna och Sifoundersökningen här

Källa: Återvinningsindustrierna

Annonser

Politiken missgynnar återvinning

Pressmeddelande från Linköpings universitet

Miljarder i statliga subventioner till gruvindustrin och pålagor på återvinning bidrar till att göra metallåtervinning olönsam, visar Nils Johansson, doktorand på Linköpings universitet, i en vetenskaplig artikel nyligen publicerad i Resources Policy.

Vårt moderna samhälle är beroende av metaller, som konstruktionsmaterial, elektriska ledare, för medicinsk utrustning, transportmedel och mycket annat. För vissa metaller, som koppar, har vi redan i dag brutit ungefär hälften av de kända reserverna ur jordskorpan. Potentialen för återvinning är därför enorm. Vissa metaller återvinns idag till viss del, medan andra – som de sällsynta jordartsmetallerna – inte återvinns alls.

– Stor kraft läggs ner på att prospektera och bryta metaller ur jordskorpan, medan vi låter de metaller som vi kanske redan har i handen, i mobiltelefonen, gå förlorade, exemplifierar Nils Johansson, doktorand på Avdelningen för industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Detta beror på att metallåtervinningen helt enkelt inte är lönsam. Det kostar mer att ta tillvara metallerna än det värde de har på marknaden. Detta trots att halterna av metaller kan vara lika höga på en deponi eller under en stadskärna som där jungfrulig metall bryts ur berggrunden.
Continue reading ”Politiken missgynnar återvinning”

Kärnkraft: Himmel och helvete

Kärnkraft: himmel och helvete av Bo Levin och Gösta Elmquist
Har finns en länk till Heidruns förlag där du kan köpa boken av Bo Levin och Gösta Elmquist

Kalkbrytningen i Bunge stoppas

Den omstridda kalkbrytningen i Bunge på norra Gotland måste prövas på nytt. Högsta domstolen upphävde idag Mark- och miljööverdomstolens dom 2012 och förklarar att domen om tillåtlighet som gavs tidigare inte får hindra att det görs en tillståndsprövning enligt EU-domstolens lagar om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.

– Det här är en glädjens dag för svensk naturvård. Det här är ett första steg i tillnyktringen i tillämpningen av miljöbalken och EU:s bestämmelser om art- och områdesskydd. Bunge är ett unikt område i Sverige och norra Europa, både med tanke på de höga naturvärdena och med tanke på vattenförsörjningen i området. Då går det inte att bryta ett hål som är dubbelt så stort som Visbys ringmur där, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Det var i höstas som det finska företaget Nordkalk tvingades avbryta sina förberedelser för att bryta kalk i ett av Sveriges viktigaste naturområden med mängder av skyddsvärda djur och växter.  Bland annat har två så kallade Natura 2000-områden pekats ut i omgivningarna. Det innebär att de ingår i EU:s nätverk av skyddade naturområden och anses viktiga ur ett europeiskt perspektiv. Dagens dom innebär att kalkbrytningen måste prövas på nytt. Det är Mark- och miljööverdomstolen som kritiseras. Domstolens hantering ledde till att det blev en uppdelning i en dom om tillåtlighet och en dom om tillstånd, utan att någon sammanhållen miljöprövning gjordes. HD ger därmed Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen rätt i deras kritik av hur ärendet skötts.

– Det Högsta domstolen slår fast är att Mark- och miljööverdomstolens hantering av ärendet inte är förenligt med våra unionsrättsliga förpliktelser och kravet på en samlad bedömning av skada på de skyddade områdena, vilket är en vinst i ärendet om Bunge men även mycket principiellt viktigt för andra mål, säger Joanna Cornelius, miljöjurist på Naturskyddsföreningen.

Källa: Naturskyddsföreningen

EU drev igenom undantag för farligt bromerat flamskyddsmedel

160 stater har enats om att fasa ut det farliga bromerade flamskyddsmedlet hexabromocyklododekan (HBCD), men EU-länderna drev igenom vissa undantag, trots att HBCD är ett allvarligt miljögift. Sveriges accepterade EU:s linje.

– Vi har längre kampanjat mot bromerade flamskyddsmedel och beslutet är en stor seger för miljön och folkhälsan. Men det är allvarligt att EU försvårar FN-samarbetet mot miljögifter. HBCD är farligt och behöver fasas ut omgående, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen och European Environmental Bureau (EEB).

Det var på ett internationellt möte om den globala Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar som staterna enades om att fasa ut HBCD. Kemikalien blir den 23:e på listan över globalt förbjudna kemikalier, men förbudet urholkas på grund av de undantag som EU drev igenom.

När HBCD väl spridits i miljön, är den mycket svårnedbrytbar och den hittas nu allmänt i miljön runt om i världen. Den löser sig i fettvävnad och ackumuleras i organismer. HBCD är känd för att störa hormonsysten, med potentiellt negativ påverkan på nervsystemets utveckling och barns mentala kapacitet.

Medan många länder önskade ett heltäckande globalt förbud utan några undantag, kämpade EU för fortsatt användning av HBCD i isoleringsmaterial, vilket resulterade i ett femårligt undantag på vissa villkor. Det är märkligt då HBCD klassificerats inom EU som en ”särskilt farlig kemikalie” som ska fasas ut inom EU till 2015, om inte någon producent begär tillstånd om undantag innan april 2014, vilket hittills inte skett.

Källa: Naturskyddsföreningen

Gröna Bilister och Öresundskraft: Gynna elbilen på riktigt, regeringen!

I februari registrerades bara fyra elbilar. Nu slår Gröna Bilister och Öresundskraft larm: Utan ordentlig stimulans för elbilarna, blir det laddhybrider för hela slanten!

I februari registrerad 17 860 nya personbilar, varav 1 866 miljöbilar. Av dessa var 234 laddhybrider och endast 4 elbilar. Elbilarna backar alltså mycket kraftigt på marknaden, till förmån för laddhybrider.

– Elbilar och laddhybrider har samma Supermiljöbilspremie på 40 000 kr, trots att elbilens merkostnad är högre genom att den har mycket större batterier, och att elbilens klimatnytta är mycket större. Supermiljöbilspremien måste justeras så att den som gör störst klimatnytta får störst belöning, helst inom ramen för ett bonus-malus-system, säger Mattias Goldmann, Gröna Bilister.

Idag, onsdag 27 mars överlämnas Roadmap Swedens förslag till färdplan för fossilbränsleoberoende fordonsflotta till näringsminister Annie Lööf. Per Lundgren från Öresundskraft medverkar vid överlämningen av dokumentet, som bl.a. Öresundskraft och Gröna Bilister medverkat att ta fram.

– Sverige var först i omställningen bort från bensin och diesel. Nu ligger vi efter, och det beror på att stimulansen är för svag och för kortsiktig. Annie Lööf och hennes regeringskollegor måste visa att de menar allvar med fossilbränsleoberoende, annars tappar vi allt det vi byggt upp, säger Per Lundgren.

Den bästsäljande laddhybriden, Toyota Prius, går drygt 2 mil på el, innan den går över till bensin, medan den bästsäljande elbilen, Nissan Leaf, går 20 mil avgasfritt. Laddhybriden kan köras enbart på bensin, medan elbilens teknik är tvingande – den körs alltid på el.

Gröna Bilister och Öresundskraft har tagit fram fyra exempel på hur elbilsmarknaden kan stimuleras, som presenteras i een video, https://vimeo.com/61575486.

Delegation ska förbättra tillämpning av strandskyddsreglerna

Regeringen har idag beslutat att tillsätta en delegation för att skapa en bättre tillämpning av strandskyddsreglerna, bland annat genom en omfattande informations- och kunskapsinsats. Ordförande blir Lärke Johns, tidigare myndighetschef för KRUS.

Strandskyddet är ett skydd för områden i närheten av vatten och är till för att skydda allmänhetens möjligheter till friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växtliv. Skyddet regleras i miljöbalken och plan- och bygglagen. Kommunerna har huvudansvaret när det gäller tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna, och länsstyrelserna ska granska och kan pröva kommunernas beslut.

Under 2009 och 2010 ändrades strandskyddsreglerna för att bland annat göra det lättare att bygga strandnära i glesbygdsområden. Men det har blivit tydligt att de nya reglerna inte har fyllt sitt syfte. Flera kommuner i glesbygd har till exempel upplevt att det har blivit ännu svårare att få bygga i attraktiva strandlägen efter att de nya reglerna börjat gälla, tvärtemot intentionen med lagstiftningen.

Delegationen ska fokusera på att sammanställa och sprida kunskap om strandskyddsreglerna, främja samverkan och utbyte av erfarenheter samt underlätta samarbete mellan berörda aktörer.

‑ Det är ofta många parter inblandade när strandskyddsreglerna ska tillämpas och de har inte sällan motstridiga intressen. Det är därför viktigt att vi hittar fram till en bättre fungerande tillämpning som är hållbar över tid, och att vi skapar ett bra samarbetsklimat mellan kommuner, länsstyrelser, andra myndigheter och alla andra som berörs av besluten. Nu sjösätter vi den här delegationen som har efterfrågats på många håll, och den kommer vara en nyckelspelare för samordning och kunskapsutveckling. Jag är mycket glad att Lärke Johns, som tidigare lett stora strategiska utvecklingsinsatser i staten, vill ta på sig ordföranderollen, säger civil- och bostadsminister Stefan Attefall.

För att utveckla tillämpningen av strandskyddsreglerna har regeringen tidigare även inrättat ett stöd till planeringsinsatser för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som kommuner, länsstyrelser och samverkansorgan kan söka hos Boverket. Regeringen har också gett ett uppdrag till Boverket och Naturvårdsverket för att göra en översyn av utfallet av de nya strandskyddsreglerna.

Lärke Johns är legitimerad psykolog med mångårig erfarenhet av att stödja, leda och samordna utvecklingsprocesser i offentlig sektor. Lärke kommer närmast från uppdraget som myndighetschef för Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus).

Uppdraget ska vara slutfört i december 2015.

Källa: Socialdepartementet