Plastskräpets väg till havet ska kartläggas

u5rbxse9elmr0gesuq8dVanligt plastskräp från konsumenter tros vara en av de stora källorna till den plast som sakta fyller våra hav. Nu ska kustkommuner runt Östersjön lättare kunna stoppa skräpet vid källan. I det nya EU-projektet BLASTIC ska källor och spridningsvägar för plasten kartläggas.

– Senast förra veckan kom en larmrapport om att fiskar hellre äter plastpartiklar än plankton. Plasten hotar våra hav och dess invånare, och vi måste stoppa plasten vid källan. När nu BLASTIC rullar igång kommer vi att ta reda på hur plasten hamnar i havet, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Nedskräpning tros vara en stor källa för den plast som hamnar i havet. Plasten bryts ner till mindre och mindre partiklar, som sedan tar sig in i vår näringskedja.

I EU-projekt BLASTIC deltar fyra länder runt Östersjön. I projektet ska de vanligaste källorna och spridningsvägarna för plastskräp kartläggas.En vägledning till kommunerna ska tas fram så att potentiella källor och spridningsvägar kan identifieras. Även möjliga åtgärder kommer att föreslås. Syftet är att stoppa tillförseln av plastskräpet vid källan.

– Vi vet att stort plastskräp kan brytas ner till mikroplaster, och vi vet att våra hav sakta fylls på med plastskräp. Med BLASTIC kommer det att bli lättare för kommuner att verkligen se till att sätta in rätt åtgärder på rätt plats, säger Anna Fråne på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Marin nedskräpning är ett allvarligt miljöproblem. Skräpet hamnar i havet via både havsbaserade och landbaserade källor. Förutom den direkta påverkan på djurliv i havet har marin nedskräpning även ekonomiska, hälsomässiga och estetiska konsekvenser.

I EU-projektet BLASTIC medverkar förutom Håll Sverige Rent som leder projektet även Håll Skärgården Ren (Finland), IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm Environmental Institute Tallin, SYKE (Finland), Fee Lativa, Åbo kommun och Tallins kommun.

Pressmeddelande från Håll Sverige Rent

Abborrar lever längre med ångestdämpande

Ångestdämpande läkemedel som letar sig ner i vattendrag från renat avloppsvatten kan öka överlevnaden hos abborrar. Det visar en grupp Umeåforskare i en studie som kan förändra uppfattningen om läkemedelsföroreningarnas effekter.

Hur läkemedel som introduceras på den svenska marknaden påverkar vattenlevande organismer bedöms utifrån tester som utformats av den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Resultaten från dessa tester ligger sedan till grund för den information om miljöpåverkan som de svenska konsumenterna får. En studie som forskare vid Umeå universitet publicerar i tidskriften Environmental Research Letters visar att det finns systematiska fel i dagens tester, vilket ökar riskerna att missa ekologiskt relevanta effekter av läkemedel i miljön.

Jonatan Klaminder
Jonatan Klaminder, klicka på bilden för att läsa mer om honom.
Continue reading ”Abborrar lever längre med ångestdämpande”

Bildäck blir väggar i jordskepp

Emma Petersén står uppe på en av väggarna i sitt jordskepp.Jordskepp

I Forshaga kommun, där undertecknad bor, håller i skrivande stund ett par på att bygga sig sitt drömhus, ett jordskepp.

Det är ett hus som blir i stort sett självförsörjande när det gäller vatten och avlopp med mera. Det handlar om att återanvända både flaskor, burkar och bildäck som byggmaterial.

Gamla bildäck blir till exempel väggar i jordskeppet. De packas hårt med sand och läggs omlott på hög innan de täcks av cement.

Vill du läsa mer om jordskeppet i Hällekil, i Forshaga,
så finns de på Facebook på DEN HÄR LÄNKEN >>

Se filmklipp om jordskepp (engelska) här >>

Se hela dokumentären om arkitekten Michael Reynolds,
mannen som uppfann jordskeppet >>

 

Bildäck – vart tar de egentligen vägen när de inte blir väggar i ett jordskepp?

En vän till mig (Cicci Wik) på Facebook lade ut en länk
till en artikel om gamla bildäck.

Här kommer ett urklipp från Miljönytta med svar
på frågan i det här inläggets rubrik:

Här hamnar däcken

Inom EU har man identifierat fem huvudvägar för utslitna däck från personbilar, lastbilar och bussar:

  • Export till utvecklingsländer. Däcken regummeras eller används i länder med lägre krav på trafiksäkerhet. Här förväntas det att exporten efterhand kommer att minska.
  • Regummering. Den utslitna slitbanan ersätts med nytt gummi. Detta har naturligtvis miljöfördelar jämfört med att tillverka ett helt nytt däck.
  • Materialåtervinning. Gummimaterialet finfördelas (granuleras) och används i en stor mängd olika gummiprodukter för industri- och konsumentändamål. Materialersättning i vägbankar, ridbanor och fotbollsplaner är några användningsområden.
  • Energiåtervinning. Detta är det vanligaste sättet att återvinna däcken. Energiinnehållet är högt och däcken kan exempelvis förbrännas i ugnar för cementtillverkning och vid energiproduktion.
  • Deponi. Detta är inte längre tillåtet inom EU men sker sannolikt ändå på många platser.”
    Källa: Miljönytta

 

 

Politiken missgynnar återvinning

Pressmeddelande från Linköpings universitet

Miljarder i statliga subventioner till gruvindustrin och pålagor på återvinning bidrar till att göra metallåtervinning olönsam, visar Nils Johansson, doktorand på Linköpings universitet, i en vetenskaplig artikel nyligen publicerad i Resources Policy.

Vårt moderna samhälle är beroende av metaller, som konstruktionsmaterial, elektriska ledare, för medicinsk utrustning, transportmedel och mycket annat. För vissa metaller, som koppar, har vi redan i dag brutit ungefär hälften av de kända reserverna ur jordskorpan. Potentialen för återvinning är därför enorm. Vissa metaller återvinns idag till viss del, medan andra – som de sällsynta jordartsmetallerna – inte återvinns alls.

– Stor kraft läggs ner på att prospektera och bryta metaller ur jordskorpan, medan vi låter de metaller som vi kanske redan har i handen, i mobiltelefonen, gå förlorade, exemplifierar Nils Johansson, doktorand på Avdelningen för industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Detta beror på att metallåtervinningen helt enkelt inte är lönsam. Det kostar mer att ta tillvara metallerna än det värde de har på marknaden. Detta trots att halterna av metaller kan vara lika höga på en deponi eller under en stadskärna som där jungfrulig metall bryts ur berggrunden.
Continue reading ”Politiken missgynnar återvinning”

Kärnkraft: Himmel och helvete

Kärnkraft: himmel och helvete av Bo Levin och Gösta Elmquist
Har finns en länk till Heidruns förlag där du kan köpa boken av Bo Levin och Gösta Elmquist

Flyttbara ”Tiny Houses” byggs av återvunnet material

 

Jag vill på sikt bygga mitt eget väldesignade och klimatsmarta hus på hjul, säger kursdeltagaren Emilia Petersson som annars arbetar som guldsmed.
– Jag vill på sikt bygga mitt eget väldesignade och klimatsmarta hus på hjul, säger kursdeltagaren Emilia Petersson som annars arbetar som guldsmed.

Guldsmed Emilia Petersson vill bygga sitt eget väldesignade och klimatsmarta hus på hjul. Tillsammans med 15 andra börjar hon nu utbildningen ”Återbruk – en praktisk byggkurs med återvunnet material” i Växjö.

Bakom utbildningen står kooperativet Macken och S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö. Återvinningsföretaget SITA bidrar med byggavfall som återbrukas och får nytt liv i de hus som kursdeltagarna ska bygga.

Emilia Petersson har redan gjort en skiss på sitt framtida hem. På kursen ser hon fram emot att få både byggkunskaper och nya vänner som delar visionen om en värld där varje individ gör ett mindre ekologiskt avtryck.

– Jag vill lära mig bygga ett litet, smart designat och flyttbart hus som är energieffektivt och billigt att bo i. Det är viktigt för mig, både yrkesmässigt och privat, med en tilltalande design. Men jag måste också tänka på att mitt hem blir funktionellt och utgå ifrån de material jag har att tillgå. En förebild är den växande rörelsen Tiny House, berättar Emilia Petersson.

Maria Richter Simsek är kursansvarig tillsammans med Stephan Hruza på Macken i Växjö och fungerar som kursledare.

– Vi hade många sökande och har valt ut 16 personer som kan berika varandra med olika kunskaper och bakgrunder. På kursen blandas konsulter, unga grönsaksodlare, pianotekniker, snickare och byggnadsingenjörer som vill utvecklas i yrket och många fler. Kursen är en praktisk och personlig resa i att lära sig göra resursmedvetna val. Vad den ene kastar kan vara guld värt för den andre.

SITA bidrar bland annat med byggavfall som trä, gips, isolering, takpapp med mera. Ett initiativ som uppskattas av Maria Richter Simsek.

– Det betyder jättemycket för oss. Genom SITAs stöd kan vi visa värdet på svinnet och hur återbruket av byggavfall skapar nya värden i våra hus. Vi hoppas att inspirera till en större samhällelig diskussion om företags, individers och organisationers ansvar för att ta vara på jordens ändliga resurser. Det är dags att börja förändra processer och tankar om vad som är avfall.

- Kursen är en praktisk och personlig resa i att lära sig göra resursmedvetna val, berättar kursledare Maria Richter Simsek på Macken.
– Kursen är en praktisk och personlig resa i att lära sig göra resursmedvetna val, berättar kursledare Maria Richter Simsek på Macken.

– De hus som vi bygger under kursen ska ingå i en utställning i november och sedan säljas på auktion. Mackens långsiktiga plan är att bygga en permanent återbruksby i Norremark här i Växjö.

För återvinningsföretaget SITA var det självklart att stödja återbrukskursen.

– Vi på SITA vill sätta fart på det ekologiska kretsloppet genom ökad återvinning och återanvändning. Denna kurs är ett bra exempel på klimatsmarta initiativ som vi gärna vill uppmuntra, säger Stig Lindén, avdelningschef på SITA i Växjö

Fakta om kursen

• I utbildningen ”Återbruk – en praktisk byggkurs med återvunnet material” varvas teori och praktik under åtta månader på halvfart. Den teoretiska undervisningen sker på S:t Sigrids folkhögskola i Växjö och den praktiska är förlagd till föreningen Mackens lokaliteter på Norremarks återvinningscentral i Växjö. Kursdeltagarna får fördjupa sig i frågor om resursmedvetet levnadssätt, ekologiskt och hållbart boende och husbyggande med återanvänt material.

• Deltagarna bygger fyra Tiny Houses under kursens gång. Konceptet Tiny Houses kommer från USA och innebär små, resurseffektiva hem med litet ekologiskt fotavtryck och en livsstil med medveten och låg konsumtion.

Macken är ett socialt företag som försöker lösa några av samhällets många problem. De tar till vara både på människor och ting. Genom återbruk och redesign hjälper Macken människor som är långt ifrån arbetsmarknaden att få arbete. Läs mer på www.macken.coop

SITA Sverige är ett av landets ledande företag inom återvinning och avfallshantering. Med 1 100 medarbetare, 66 lokalkontor och egna behandlingsanläggningar erbjuder vi effektiva och miljöriktiga lösningar med fokus på nytänkande och långsiktig hållbarhet. Vi sätter fart på det ekologiska och ekonomiska kretsloppet genom att optimera alla delar i avfallskedjan. Läs mer på www.sita.se

Källa: Pressmeddelande från Sita Sverige AB

Kursledare Stephan Hruza, från Macken, hoppas att mixen av kursdeltagare ska göra att man berikar varandra med olika kunskaper och erfarenheter.
Kursledare Stephan Hruza, från Macken, hoppas att mixen av kursdeltagare ska göra att man berikar varandra med olika kunskaper och erfarenheter.

 

Bygga varmkompost?

gurkskrutt_frilagd”Visst kan man köpa en färdig kompost för hushålls- och trädgårdsavfall.
En sådan där grön eller svart sak i plast som har en tendens till att blekna efter något år.
Men vore det inte roligare att bygga en egen varmkompost?
Här kommer en liten beskrivning på hur det kan gå till.”
Läs mer här >>