Vågdriven pump kan syresätta döda havsbottnar

PRESSMEDDELANDE 2014-04-04

Östersjön har stora problem med döda havsbottnar och algblomning. I Hanöbukten utanför Simrishamn och i Kanholmsfjärden i Stockholms skärgård har forskare och miljöexperter testat att med hjälp av vågdrivna syrepumpar efterlikna en naturlig process för att återställa bottnarna. Tekniken har visat sig kunna pumpa ner stora mängder vatten och kan anpassas för olika förhållanden.

– Det här visar att det är möjligt att pumpa ner syrerikt ytvatten genom att använda sig av naturens egen kraft, säger Christian Baresel på IVL Svenska Miljöinstitutet som lett projektet.

Studien visar att omfattningen av döda havsbottnar i Östersjön är större än vad man tidigare trott och att ytan ökar för varje år, vilket även SMHI och andra forskarlag nyligen bekräftat. Tillförsel av näringsämnen från avloppsvatten, användning av gödningsmedel i jordbruket och andra mänskliga aktiviteter orsakar ökad algblomning som i sin tur leder till att syret förbrukas i djupvattnet.

I EU-projektet WEBAP (Wave Energized Baltic Aeration Pump) har forskarna utvecklat och testat en metod för att syresätta djupvatten i Östersjön genom att efterlikna en naturlig process, där syrerikt ytvatten pumpas ner till de syrefattiga havsbottnarna för att hjälpa till att återställa ekosystemet. När syrehalten i djupvattnet ökar minskar även fosforläckaget från bottensedimentet, vilket i sin tur leder till minskad algblomning.

Olika pumpsystem har tagits fram för olika förhållanden; vågdrivna pumpar för tillämpning till havs och i kustzoner med bra vågklimat, och biobränsledrivna pumpar för användning i skärgården och i kustnära områden där vågorna ofta inte är tillräckliga. Tekniken har testats under mer än två år i Hanöbukten utanför Simrishamn och i Kanholmsfjärden i Stockholms skärgård.

– Vi vet att naturlig syresättning har positiva effekter på bottenmiljön och det vi har visat här är att vi har tekniken för att efterlikna den processen, säger Christian Baresel.

Marina miljöer är komplexa och det finns behov av att ytterligare testa tekniken i avgränsade kustområden för att kunna bedöma miljöeffekterna av pumpningen.

– För att återställa Östersjöns ekosystem måste vi såklart minska utsläppen av näringsämnen till havet. Men tiden rinner iväg och vi måste också inse att det dröjer innan vi ser effekten av den typen av utsläppsminskningar. Det behövs fler åtgärder för att stoppa utbredningen av döda havsbottnar i Östersjön redan i dag och utifrån det perspektivet tycker jag syrepumparna är ett intressant komplement värt att testa i större skala, säger Christian Baresel.

I projektet WEBAP har förutom IVL Svenska Miljöinstitutet även KTH, Simrishamns kommun och Europeiska kommissionen, samt representanter från staten och näringslivet, deltagit.

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

Annonser

Mängden snö och is avgörande för flyttfåglar

Flyttfåglarna är generellt sena i år eftersom deras ankomst är beroende av barmark eller öppet vatten.
– I år har det varit snörikt och kallt så det finns fortfarande väldigt lite mark som tinat fram och havsisen har precis börjat öppnas upp, säger Micael Jonsson, ekolog vid Umeå universitet och fågelskådare.

Fåglar knutna till vatten brukar komma tillbaka först.
– En art som kommer tidigt är sångsvanen. Även andra arter av gäss såsom grågås, kanadagås och sädgås och änder – storskrake, knipa, ejder och svärta- brukar komma tidigt. Mindre, helt landlevande arter, är mer beroende av att hitta föda på land och kommer därför lite senare. Tidiga arter bland dessa är sånglärka, snösparv, skogs- och ringduva och tofsvipa, säger Micael Jonsson.

Cirka 85 procent av de svenska fågelindividerna är flyttfåglar, de flyttar för att vara där födotillgången är som bäst. Man kan dela in flyttfåglarna i två huvudgrupper med olika strategier, långflyttarna (som i huvudsak drar till Afrika eller till Asien) och kortflyttarna (södra Sverige eller Centraleuropa). Strategierna är avgörande för hur fåglarna vet när de ska komma tillbaka.

  – Arter som flyttar kort kan lätt känna av när det är dags att flytta norrut eftersom de uppehåller sig nära området dit de ska. Kortflyttarna har inte så stor brådska och kan förflytta sig norrut allt eftersom isarna går och barmark uppstår. Dessa arter gör ofta framstötar när det råder gott väder och ljumma vindar, för att sedan flytta tillbaka en bit om det blir oväntat kallt. Det är kortflyttarna som så här långt varit lite senare än normalt, säger Micael Jonsson.

Långflyttare anländer senare, de flesta i maj. Vissa arter som flyttar väldigt långt, till exempel videsparven som övervintrar i östra Asien, har ingen information om vädret och måste påbörja flytten tidigt för att ens hinna hit innan det är dags att bege sig till övervintringslokalen igen. Långflyttare dyker upp ungefär vid samma datum varje år och kallas därför datumflyttare. Datumet har ”trimmats in” och styrs troligen av dagslängd – individer som kommer för tidigt riskerar att dö av matbrist och kyla och de som kommer för sent får färre avkommor genom att de inte hinner besätta bra revir eller helt enkelt inte hinner med häckningen.

Att långflyttarna ändå inte återkommer exakt samma dag varje år beror på förhållanden längs flyttvägen.
– Häromåret till exempel, blev många arter försenade på grund av torka på Afrikas horn. Bristen på föda gjorde att de måste äta upp sig under längre tid för att få en tillräckligt stor fettreserv, bränsle, för att möjliggöra hela flyttningen, säger Stefan Ericsson, museiintendent vid Herbarium UME och obotlig fågelskådare.

Tack vare ringmärkning av fåglar har man kunnat klarlägga flyttningsvägarna för många arter. Hur flyttfåglarna hittar tillbaka till Sverige är dock inte helt känt.

  – Man tror att vissa arter har en inprogrammerad orienteringsteknik där fåglarna navigerar med hjälp av stjärnhimlen, solen, jordens magnetiska fält, ljusets polarisering och infraljud. Sen finns det även fåglar som använder sig av landmärken för att hitta. Vissa arter lär upp sina unga, genom att ettåringar följer med de vuxna söderut på hösten. Det är troligen en kombination av instinkt och skolning, säger Stefan Ericsson.

Micael Jonssons tips på fågelskådning:
– Jag brukar skåda lite överallt, men en favorit är Holmön. Där erbjuds dock ganska avancerad skådning. För nybörjare skulle jag varmt rekommendera slätterna i Röbäck och Degernäs från mitten till slutet av april, lite beroende på hur snabb snösmältningen är. Där brukar tusentals fåglar uppehålla sig bland svämpölarna och man kommer relativt nära. Från början av maj erbjuder Umeälvens delta flera fina skådarplatsen – från Storavan i sydväst till Villanästornet i nordost– men tyvärr är det lite svårare att komma fåglarna nära då.

Christer Olsson, känd fågelskådarprofil i Umeå, ger också tips på fågelskådning:
– Nu är tranan här, ut i fält vet ja´! Som nybörjare är det utan vidare att rekommendera att fara till Degernäs sista veckan i april. Stanna vid p-platsen nära bäcken och gå upp på den förhöjning som finns intill. Första och andra veckan i maj är det läge att fara till Brånsjön, Vännäsby. Nya fågeltornet står mycket bra till vid den nyrestaurerade sjön, där skymmande ris röjts bort helt och hållet. Vill du ströva i skogen rekommenderas en tur till Grössjöskogens reservat, vid Holmsundsvägen, bortom Carlshem. Var ute tidigt, när orrarna spelar och fågelsången är rik i början-mitten av maj. Sedan är Storavan, Stöcke, ett nytt och spännande område i maj. Mycket fin observationsplattform finns!

Källa: Umeå universitet

Delegation ska förbättra tillämpning av strandskyddsreglerna

Regeringen har idag beslutat att tillsätta en delegation för att skapa en bättre tillämpning av strandskyddsreglerna, bland annat genom en omfattande informations- och kunskapsinsats. Ordförande blir Lärke Johns, tidigare myndighetschef för KRUS.

Strandskyddet är ett skydd för områden i närheten av vatten och är till för att skydda allmänhetens möjligheter till friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växtliv. Skyddet regleras i miljöbalken och plan- och bygglagen. Kommunerna har huvudansvaret när det gäller tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna, och länsstyrelserna ska granska och kan pröva kommunernas beslut.

Under 2009 och 2010 ändrades strandskyddsreglerna för att bland annat göra det lättare att bygga strandnära i glesbygdsområden. Men det har blivit tydligt att de nya reglerna inte har fyllt sitt syfte. Flera kommuner i glesbygd har till exempel upplevt att det har blivit ännu svårare att få bygga i attraktiva strandlägen efter att de nya reglerna börjat gälla, tvärtemot intentionen med lagstiftningen.

Delegationen ska fokusera på att sammanställa och sprida kunskap om strandskyddsreglerna, främja samverkan och utbyte av erfarenheter samt underlätta samarbete mellan berörda aktörer.

‑ Det är ofta många parter inblandade när strandskyddsreglerna ska tillämpas och de har inte sällan motstridiga intressen. Det är därför viktigt att vi hittar fram till en bättre fungerande tillämpning som är hållbar över tid, och att vi skapar ett bra samarbetsklimat mellan kommuner, länsstyrelser, andra myndigheter och alla andra som berörs av besluten. Nu sjösätter vi den här delegationen som har efterfrågats på många håll, och den kommer vara en nyckelspelare för samordning och kunskapsutveckling. Jag är mycket glad att Lärke Johns, som tidigare lett stora strategiska utvecklingsinsatser i staten, vill ta på sig ordföranderollen, säger civil- och bostadsminister Stefan Attefall.

För att utveckla tillämpningen av strandskyddsreglerna har regeringen tidigare även inrättat ett stöd till planeringsinsatser för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som kommuner, länsstyrelser och samverkansorgan kan söka hos Boverket. Regeringen har också gett ett uppdrag till Boverket och Naturvårdsverket för att göra en översyn av utfallet av de nya strandskyddsreglerna.

Lärke Johns är legitimerad psykolog med mångårig erfarenhet av att stödja, leda och samordna utvecklingsprocesser i offentlig sektor. Lärke kommer närmast från uppdraget som myndighetschef för Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus).

Uppdraget ska vara slutfört i december 2015.

Källa: Socialdepartementet

Fiskar blir modiga och glupska av läkemedelsrester

Tomas Brodin vid akvarier. Foto: Umeå universitet.Ångestdämpande läkemedel som når vattendrag via avloppsvatten skapar orädda och asociala fiskar som äter snabbare än normalt. Dessa beteendeförändringar kan få allvarliga ekologiska konsekvenser. Det visar forskare vid Umeå universitet i den ansedda tidskriften Science.

Många läkemedel lämnar vår kropp opåverkade och rester av dem återfinns därför i avloppsvatten. Låga halter av läkemedel hittas ofta nedströms avloppsreningsverk. I dag testas hur farliga läkemedel är för oss människor, men vår kunskap om läkemedlens miljöpåverkan är begränsad. För första gången har nu forskare kunnat visa hur fiskars beteende påverkas av ofrivillig medicinering.

Forskarna har undersökt hur abborrar beter sig när de utsätts för det ångestdämpande läkemedlet Oxazepam. Förändringarna var tydliga vid läkemedelskoncentrationer som motsvarar de som finns i vattendrag i tätbefolkade områden i Sverige.
– Normalt sett är abborrar skygga och jagar i stim. Det är en känd strategi för överlevnad och tillväxt. Men de som simmat i Oxazepam blev betydligt tuffare, förklarar ekologen Tomas Brodin, som är huvudförfattare till artikeln.
Läkemedlet gjorde att fiskarna blev modigare och mindre sociala. Det medför att de lämnar stimmet för att söka mat på egen hand, ett beteende som kan vara riskfyllt då stimbildning är ett viktigt skydd mot att bli uppäten av rovfiskar.

Fiskarna åt också snabbare. Eftersom fisk fyller en viktig funktion i många vattenmiljöer kan förändringar i födobeteende allvarligt rubba den ekologiska balansen.
– Vi ska nu undersöka vad detta kan få för konsekvenser. I vatten där fisk börjar äta mer effektivt kan det till exempel påverka artsammansättning och i förlängningen leda till oväntade effekter som ökad risk för algblomning, säger Tomas Brodin.

Betydligt fler läkemedel med samma funktion finns i ytvatten nedströms reningsverk, inte bara i Sverige utan runt om i världen. Läkemedelsanvändningen förutspås dessutom att öka. Detta innebär att tidigare okända förändringar i beteenden hos fisk, med ekologiska konsekvenser som följd, kan vara globalt förekommande.
– Lösningen på problemet är inte att sluta medicinera sjuka människor utan att försöka utveckla reningsverk som klarar av att fånga upp miljöfarliga läkemedel, säger miljökemisten Jerker Fick.

Studien som publiceras i fredagens nummer av tidskriften Science får ses som en fingervisning om vad som möjligen redan pågår i många vattendrag runt om i världen. Mer omfattande studier krävs innan några långtgående slutsatser kan dras.

Forskarna presenterar sina resultat vid en presskonferens som Science anordnar på den vetenskapliga konferensen AAAS Annual Meeting i Boston den 14 februari.

Källa: Umeå universitet

SVA studerar de fällda vargarna

Selektiv och riktad jakt på varg är tillåten 1 – 17 februari enligt Naturvårdsverkets beslut. Högst 16 vargar får totalt fällas. Dessa vargar undersöks och analyseras sedan vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, med start från och med i morgon 1 februari.

Undersökningen av vargarna hos SVA görs för att fastställa deras hälsotillstånd och eventuella äldre skador, eventuella medfödda defekter, kön och ålder med mera. Detta arbete är en del av förvaltningen av de stora rovdjuren i Sverige. SVA har i detta arbete en nyckelroll.

─ Vi kommer att kontinuerligt rapportera utfallet av jakten på våra webbsidor. Efter avslutad jakt kommer vi att sammanställa en rapport över resultatet och den kommer också att finnas tillgänglig på vår webb, säger Arne Söderberg, rovdjursansvarig på SVA.

Den nu tillåtna selektiva jakten kommer att ske i Dalarnas, Värmlands, Örebro och Västmanlands län i totalt åtta revir.

Endast två vargar i varje revir får fällas och av dem endast ett så kallat alfadjur. Den riktade jakten kommer bara att ske i de mest inavlade reviren. Totalt handlar det om högst sexton vargar som får fällas. Jakten antas, enligt Naturvårdsverket, bidra till vargstammens möjligheter att nå gynnsam bevarandestatus.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

Rysk roulette i årets vargjakt

ylva_varg2Nya uppgifter visar att det är ren tur om årets vargjakt inte kommer döda genetiskt värdefulla vargar i alla fall i Värmland.  Naturvårdsverket beslutade igår om jakt i Acksjöreviret, men av ren slump uppräcktes idag att en av vargarna i området härstammar från en invandrad varg, och kan därmed tillföra friskt blod till den inavlade svenska vargstammen.  Naturvårdsverket tvingas nu ändra sitt beslut.

– Vargjakten sker i blindo. Att man nu upptäckte en genetiskt värdefull varg där regeringen vill skjuta bort inavlade vargar är ren tur, inte del av Naturvårdsverkets planering. Ingen kan garantera att inte fler värdefulla vargar skjuts i årets vargjakt, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Upptäckten att en av vargarna i Acksjön var en genetiskt viktig varg, som härstammar i första eller andra generationen från en rysk/finsk varg i Kynnareviret i Norge, skedde som en del av det rutinartade arbetet med att kartlägga vargstammen. Nu utgår Acksjön som ett av de områden i Värmland där den så kallade riktade vargjakten får pågå och ersätts istället av ett revir i Värnäs.

Källa: Naturskyddsföreningen

Snälla sluta döda oss!

vargsvartVi har vandrat på jorden i flera tusen år, och vill leva i frid och umgås med våra familjer.

Om vi någon gång river tamboskap så gör vi det för att vi är hungriga, och ni gör det för enkelt för oss. Dålig koll på tamboskap där det finns inga bra staket eller någon djurpassare.

Canis lupus kallas vi på latin och vi är jägare som jagar.

Vi är toppredatorer i näringskedjan, och skapar ekologisk kraft i naturen och biologisk mångfald, med att jaga vår mat för överlevnad.

Som i sin tur skapar näring åt många andra djur, insekter och växter i skogen.

Ni människor dödar milliarder djur varje år till mat. Trots detta så blir en del arga på oss bara för att vi har rivit några djur. Folk jagar oss med vapen och skjuter på oss, legalt och illegalt.

En del gillrar lömska fällor som förstör våra ben.

Någon av oss får sitta kanske 14 dagar i en sådan fälla, och man blir så hungrig att man äter och förstör sina tänder med att äta sten.

Ville du ha tyckt om att sitta fast i en sådan fälla med ett arm eller ben, utan att komma någon stans? Och när du har suttit där länge med din familj runt dig, som inte kan hjälpa dig, så kommer en människa och tar död på dig.

Ni gör oss föräldralösa, svälter oss eller tar död på oss på andra sätt.

Några jagar oss med helikopter och vi springer för livet, men vi kan inte gömma oss själva.

Ni skjuter oss bakifrån. Vi gråter och ylar av smärta tills vi dör.

Detta är fel.Vi är vilda och fattar inte människans regler.

Vi kan inte läsa tecken eller förstå människans gränser.

Canis lupus drivs av tusenvis år av evolution, vilket betyder att det vi gör ligger i våra gener.

Vi menar inta att skada någon av er. Kan ni snälla sluta att döda våra familjer?

Det finnes plats på jorden åt oss alla. Ni måste bara finna en plats i eran hjärtan för oss.

Vi är bara rovdjur som kallas varg.

Canis Lupus

vid tangentbordet: Tom Örbeck