Anders bor gratis i 13 rum

Han tröttnade på konsumtionssamhällets krav och valde i stället en annan väg när han skulle renovera gården utanför Mårdaklev

Anders Krasse har fått mycket medial uppmärksamhet och det finns flera artiklar och radioinslag. Här får du några tips om du vill veta mer om hur Anders tänker och gör:

Borås Tidning – Bor gratis – i 13 rum

Byggahus.se – Totalrenoverade hel ödegård för 100 000 kr

Sveriges radio sjuhärad – Anders väljer att leva supersnålt

Hemnet.se – Renoveringsobjekt blev drömhem – av bara återvunnet material

Svt.se Nyheter – Det andra skulle slänga blev ett helt hus

Expressen.se – Anders bor i 13 rum och kök – helt gratis

 

 

Annonser

Ursprung viktigare än pris

Sju av tio svenskar anser att varumärkets ursprung är minst lika viktig eller viktigare än priset när de handlar. Det visar en rapport från Nielsen där 32 000 personer i över 60 länder har fått svara på frågor om vikten av varumärkets ursprung. Undersökningen visar också att 55 procent av svenskarna föredrar att köpa lokalproducerat för att man då stödjer lokala företag och viktigast av allt är att färskvarorna är lokalt producerade.

Sju av tio svenskar anser att mjölken ska vara svensk och sex av tio trycker på att även köttet bör vara svenskt. Hälften anser att även yogurt bör vara svensk och fyra av tio köper helst lokalproducerad glass.  Däremot är det inte så viktigt var kläder, skor, tvål och shampoo är tillverkade. Största gillandet för multinationella varumärken har svenskarna när det gäller köp av datorer, mobiltelefoner och tv-apparater. Då föredrar fyra av tio globala varumärken.

Viktigast att varumärket är svenskt:  

  • Mjölk 69 %
  • Kött 62 %
  • Grönsaker 55 %
  • Frukt 48 %
  • Yogurt 47 %

 Varumärkets ursprung är inte viktigt:  

  • Kläder och skor 54 %
  • Tvål 54 %
  • Shampoo 53 %
  • Tandkräm 52 %
  • Allrengöring 50 %

 

Källa: Nielsen

Miljöbästa Bil 2015

Gröna Bilister
Foto: Gröna Bilister

Alla fem jurygrupper har olika vinnare, men när totalpoängen räknas samman blir Tesla Model S klar segrare i Gröna Bilisters tävling Miljöbästa Bil 2015.

I går tävlade 31 bilmodeller i Kista om titeln Miljöbästa Bil 2015. Alla kandidater kan köras förnybart, är energieffektiva och säkra.

– Det är glädjande att så många bilmodeller kvalificerade sig trots våra tuffa krav, säger Martin Prieto Beaulieu, talesperson för Gröna Bilister. Det visar att bilindustrin är med på tåget mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030.

– Tesla Model S är en mycket värdig vinnare, fortsätter Martin Prieto Beaulieu. Tesla har tagit världen med storm med sin pionjäranda. Model S en fullstor elbil som har nästan lika lång räckvidd som en vanlig bil. Nu följer resten av bilvärlden efter. Det kommer inte att dröja länge innan priserna på elbilar faller.

Andraplatsen i tävlingen delas av laddhybriderna Mitsubishi Outlander PHEV och VW Golf GTE. På tredje plats kommer gasbilen Subaru Legacy Boxer-CNG och elbilen VW e-Golf.
Continue reading ”Miljöbästa Bil 2015”

Abborrar lever längre med ångestdämpande

Ångestdämpande läkemedel som letar sig ner i vattendrag från renat avloppsvatten kan öka överlevnaden hos abborrar. Det visar en grupp Umeåforskare i en studie som kan förändra uppfattningen om läkemedelsföroreningarnas effekter.

Hur läkemedel som introduceras på den svenska marknaden påverkar vattenlevande organismer bedöms utifrån tester som utformats av den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Resultaten från dessa tester ligger sedan till grund för den information om miljöpåverkan som de svenska konsumenterna får. En studie som forskare vid Umeå universitet publicerar i tidskriften Environmental Research Letters visar att det finns systematiska fel i dagens tester, vilket ökar riskerna att missa ekologiskt relevanta effekter av läkemedel i miljön.

Jonatan Klaminder
Jonatan Klaminder, klicka på bilden för att läsa mer om honom.
Continue reading ”Abborrar lever längre med ångestdämpande”

Nu byggs Elbilslandet Gotland

Pressmeddelande 29 maj 2014 från Solkompaniet. Sommaren 2014 inleds initiativet ”Elbilslandet Gotland” med att laddställen för elbilar installeras vid ett tjugotal besöksmål, spridda över hela Gotland.

Ambitionen är att visa öns besökare hur enkelt och bekvämt det är att åka elbil. Initiativtagare är konsult- och installationsföretaget Solkompaniet, som genomför satsningen i samarbete med energibolag, elbilstillverkare, resebolag, biluthyrare och Energimyndigheten.

Målet är en snabb introduktion av elbilar på ön, och därefter spridning till resten av Sverige.

– Gotlands besökare kommer nu kunna hyra bekväma och tysta elbilar som dessutom är billiga att köra. Vi bygger laddställen på utvalda utflyktsmål över hela ön, så att bilarna kan laddas under de naturliga stoppen. Öns begränsade yta innebär också att nya elbilsförare slipper oroa sig för att batterierna ska laddas ur, säger Jon Malmsten, konsult på Solkompaniet och ansvarig för Elbilslandet Gotland.

Det finns i dag drygt 33 000 registrerade personbilar på Gotland, varav 96 procent drivs med bensin eller diesel. Vid årsskiftet fanns bara åtta elbilar och ett tiotal laddhybrider registrerade, men i takt med att laddinfrastrukturen byggs ut finns alla möjligheter att fasa ut Gotlands beroende av fossila drivmedel.

Elbilslandet Gotland startar med ett tjugotal nya laddställen i sommar, och målet är att antalet minst ska fördubblas under de närmast kommande åren. I sommar kommer Visby Gästhamn ha femton elbilar till uthyrning, medan fyra elbilar finns hos Europcar på flygplatsen.

– Vår bedömning är att hyrbilsmarknaden på Gotland kommer att domineras av elbilar redan inom några år, och att i princip alla utflyktsmål erbjuder sina besökare laddplatser inom fem år. Det kommer att göra Gotland till ett föredöme för andra regioner och höja intresset för elbilen även utanför hyrbilsmarknaden, säger Jon Malmsten.

Elbilslandet Gotland är ett samarbete mellan Vattenfall, Destination Gotland, Gotlandsflyg, Nissan, Europcar och Visby Gästhamn. Energimyndigheten är delfinansiär och en utvärdering kommer att göras under hösten.

Länkar:

www.elbilslandet.se
www.solkompaniet.se

Solkompaniet arbetar med installationer av nätanslutna solcellsanläggningar och konsultverksamhet inom förnybar energi och hållbara transporter. Solkompaniet har kontor i Stockholm, Göteborg och Örebro. Företaget sysselsätter cirka fyrtio personer och har verksamhet i hela landet. Webbplats: www.solkompaniet.se

Bildäck blir väggar i jordskepp

Emma Petersén står uppe på en av väggarna i sitt jordskepp.Jordskepp

I Forshaga kommun, där undertecknad bor, håller i skrivande stund ett par på att bygga sig sitt drömhus, ett jordskepp.

Det är ett hus som blir i stort sett självförsörjande när det gäller vatten och avlopp med mera. Det handlar om att återanvända både flaskor, burkar och bildäck som byggmaterial.

Gamla bildäck blir till exempel väggar i jordskeppet. De packas hårt med sand och läggs omlott på hög innan de täcks av cement.

Vill du läsa mer om jordskeppet i Hällekil, i Forshaga,
så finns de på Facebook på DEN HÄR LÄNKEN >>

Se filmklipp om jordskepp (engelska) här >>

Se hela dokumentären om arkitekten Michael Reynolds,
mannen som uppfann jordskeppet >>

 

Bildäck – vart tar de egentligen vägen när de inte blir väggar i ett jordskepp?

En vän till mig (Cicci Wik) på Facebook lade ut en länk
till en artikel om gamla bildäck.

Här kommer ett urklipp från Miljönytta med svar
på frågan i det här inläggets rubrik:

Här hamnar däcken

Inom EU har man identifierat fem huvudvägar för utslitna däck från personbilar, lastbilar och bussar:

  • Export till utvecklingsländer. Däcken regummeras eller används i länder med lägre krav på trafiksäkerhet. Här förväntas det att exporten efterhand kommer att minska.
  • Regummering. Den utslitna slitbanan ersätts med nytt gummi. Detta har naturligtvis miljöfördelar jämfört med att tillverka ett helt nytt däck.
  • Materialåtervinning. Gummimaterialet finfördelas (granuleras) och används i en stor mängd olika gummiprodukter för industri- och konsumentändamål. Materialersättning i vägbankar, ridbanor och fotbollsplaner är några användningsområden.
  • Energiåtervinning. Detta är det vanligaste sättet att återvinna däcken. Energiinnehållet är högt och däcken kan exempelvis förbrännas i ugnar för cementtillverkning och vid energiproduktion.
  • Deponi. Detta är inte längre tillåtet inom EU men sker sannolikt ändå på många platser.”
    Källa: Miljönytta

 

 

Politiken missgynnar återvinning

Pressmeddelande från Linköpings universitet

Miljarder i statliga subventioner till gruvindustrin och pålagor på återvinning bidrar till att göra metallåtervinning olönsam, visar Nils Johansson, doktorand på Linköpings universitet, i en vetenskaplig artikel nyligen publicerad i Resources Policy.

Vårt moderna samhälle är beroende av metaller, som konstruktionsmaterial, elektriska ledare, för medicinsk utrustning, transportmedel och mycket annat. För vissa metaller, som koppar, har vi redan i dag brutit ungefär hälften av de kända reserverna ur jordskorpan. Potentialen för återvinning är därför enorm. Vissa metaller återvinns idag till viss del, medan andra – som de sällsynta jordartsmetallerna – inte återvinns alls.

– Stor kraft läggs ner på att prospektera och bryta metaller ur jordskorpan, medan vi låter de metaller som vi kanske redan har i handen, i mobiltelefonen, gå förlorade, exemplifierar Nils Johansson, doktorand på Avdelningen för industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Detta beror på att metallåtervinningen helt enkelt inte är lönsam. Det kostar mer att ta tillvara metallerna än det värde de har på marknaden. Detta trots att halterna av metaller kan vara lika höga på en deponi eller under en stadskärna som där jungfrulig metall bryts ur berggrunden.
Continue reading ”Politiken missgynnar återvinning”