Miljöräkenskap för utsläpp

Den 29 april publicerar miljöräkenskaperna vid Statistiska centralbyrån (SCB) statistik för utsläpp till luft för 2015. Helårssiffrorna är mer aktuella än tidigare eftersom miljöräkenskaperna sedan i höstas tar fram utsläppsstatistik kvartalsvis. När statistiken för kvartal 4 2015 är klar kan därför preliminära siffror för helåret också presenteras. 

– Beslutsfattare och miljöorganisationer har efterfrågat mer aktuella miljöräkenskaper. Därför publicerar SCB sedan i höstas miljöräkenskaper för utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar varje kvartal. Det är vi först i världen att kunna göra, berättar Maria Lidén, ansvarig för statistik för utsläpp till luft.

Miljöräkenskaperna är ett statistiskt ramverk som gör det möjligt att analysera sambandet mellan miljö och ekonomi. Genom att ta fram statistik över branscher och hushåll går det att se hur olika aktörer påverkar såväl ekonomin som miljön.

Miljöräkenskaperna för de tre kvartal 2015 som hittills presenterats visar att svensk BNP växer samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.

– Att BNP växer utan att utsläppen samtidigt ökar förklaras av att användningen av fossila bränslen minskat i el- gas- och värmeverken och att branscher med låga utsläpp, exempelvis IT och finans, går bra, säger Maria Lidén.

Miljöräkenskaperna analyserar också hur ekonomiska styrmedel påverkar exempelvis utsläppen till luft. Det är viktigt för att kunna fatta klimatpolitiska beslut som får effekt på utsläppen av växthusgaser.

Siffrorna för kvartal 4 och helåret 2015 publiceras 09.30 fredagen den 29 april. Det går att prenumerera på SCBs statistiknyheter här.

Pressmeddelande från SCB

Miljö- och klimatåtgärder i den svenska livsmedelsstrategin

nupibckrqbhmpzvgef3p

Regeringen måste uppfylla sina löften om en svensk livsmedelsstrategi som bidrar till att uppfylla miljö- och klimatmål, ökad folkhälsa och ett gott djurskydd. Det kräver åtta miljö-, djurskydds- och konsumentorganisationer i ett öppet brev till miljöminister Åsa Romson, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och konsumentminister Per Bolund.

En svensk livsmedelstrategi måste respektera planetens, ekosystemens, djurens och konsumenternas krav på en hållbar produktion och konsumtion. FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030 anger att senast 2030 ska hållbara system för livsmedelsproduktion uppnås samt motståndskraftiga jordbruksmetoder införas som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten.

Det innebär att en svensk strategi måste omfatta att svenska miljömål och generationsmålet ska nås, djurskyddet inte försämras och Sveriges åtaganden när det gäller att minska klimatpåverkan uppfylls. En förbättrad folkhälsa måste också ingå. En livsmedelstrategi som fokuserar på en ökad produktion utan målsättningar inom miljö, klimat, djurskydd och folkhälsa är inte att ta ansvar för de miljö- och klimatmål som den svenska regeringen åtagit sig.

Inför starten av arbetet med livsmedelsstrategin utfärdade regeringen en avsiktsdeklaration. I denna anges att målet för arbetet med livsmedelsstrategin är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen, samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås. Vidare ska enligt regeringen eftersträvas en ökad andel ekologisk produktion och konsumtion. Sedan Konkurrenskraftutredningen överlämnades till regeringen i mars 2015 har efterfrågan på svenska och ekologiska livsmedel ökat. Sverige kan konkurrera såväl nationellt som internationellt med svenska mervärden.

Undertecknande organisationer, som representerar miljontals medborgare, förutsätter att regeringen uppfyller sina löften och levererar en svensk livsmedelsstrategi som omfattar konkreta åtgärder som bidrar till att uppfylla miljö – och klimatmål, en djurskyddslag som på ett bättre sätt bidrar till ett gott djurskydd och ambitioner för en bättre folkhälsa.

Naturskyddsföreningen, Ordförande Johanna Sandahl
Världsnaturfonden WWF, Generalsekreterare Håkan Wirtén
Sveriges Konsumenter, Generalsekreterare Jan Bertoft
World Animal Production, Generalsekreterare Roger Pettersson
Ekologiska Lantbrukarna, Verksamhetsledare Maria Dirke
Konsumentföreningen Stockholm, Chef för konsument och Miljö Louise Ungerth
Vi Konsumenter, Ordförande Gunnela Ståhle
Djurskyddet Sverige, Generalsekreterare Åsa Hagelstedt

 

Fosforläckaget från lantbruket ska minska

Nu satsar Jordbruksverket, Lantbrukarnas Riksförbund och länsstyrelserna på att minska fosforläckaget från lantbruket.

Fosforläckage kan orsaka övergödning av sjöar och vattendrag, vilket innebär att produktionen av alger och växter ökar. Rådgivningsprojektet Greppa Näringen ska erbjuda kostnadsfri rådgivning till lantbrukare om kostnadseffektiva åtgärder där de gör mest nytta.

Läs hela artikeln – Klicka på länken

Mer än var tredje kund handlar ekologiskt

DSC_0009

Mer än var tredje kundkorg innehåller en ekologisk vara och antalet ekokunder har ökat med 50 procent sedan förra året. Konsumtionen av ekologiskt har nått en nivå då man inte längre kan prata om en trend, det visar statistik från matkedjan Willys.

Ekologisk mat har fått sitt definitiva genombrott. Från att ha varit en angelägenhet främst för den trendkänsliga innerstadsbon finns nu ekologisk mat på snart sagt var mans bord. Dagligvaruhandeln har rapporterat stora försäljningsökningar de senaste åren och en djupdykning i lågpriskedjan Willys försäljningsstatistik visar ett förändrat konsumtionsmönster på bred front.

Mer än var tredje kundkorg innehåller en ekologisk vara, en ökning med 30 procent jämfört med 2014.
Antalet ekokunder – det vill säga kunder som handlar mer än 10 procent ekologiska varor – har ökat med mer än 50 procent det senaste året.
Ekologiska bananer är idag den 6:e vanligaste varan i kundernas varukorgar.
Mer än var tionde frukt eller grönsak som säljs idag är ekologisk. Det är 30 procent mer än 2014.
Ekoförsäljningen ökar över hela landet. Det finns inte längre någon tydlig skillnad mellan andelen ekologisk försäljning i storstäder jämfört med mindre orter.

En förklaring till att fler handlar eko är att prisskillnaderna mellan ekologisk och konventionellt producerad mat har minskat. En annan viktigt förklaring är att utbudet har ökat. På Willys har antalet ekologiska artiklar i sortimentet ökat med mer än 30 procent sedan inledningen av 2014. Inom kategorier som bröd, chark och ost, där utbudet på marknaden tidigare var mycket begränsat, finns nu flera ekologiska alternativ att välja på.

– Vi ser att allt fler av våra kunder vill handla ekologiskt och vi ser ett stort och ökande engagemang i frågor som miljö, klimat och hälsa. Från att ha varit en trend är ekologiskt här för att stanna, säger Thomas Evertsson, vd på Willys.

Abborrar lever längre med ångestdämpande

Ångestdämpande läkemedel som letar sig ner i vattendrag från renat avloppsvatten kan öka överlevnaden hos abborrar. Det visar en grupp Umeåforskare i en studie som kan förändra uppfattningen om läkemedelsföroreningarnas effekter.

Hur läkemedel som introduceras på den svenska marknaden påverkar vattenlevande organismer bedöms utifrån tester som utformats av den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Resultaten från dessa tester ligger sedan till grund för den information om miljöpåverkan som de svenska konsumenterna får. En studie som forskare vid Umeå universitet publicerar i tidskriften Environmental Research Letters visar att det finns systematiska fel i dagens tester, vilket ökar riskerna att missa ekologiskt relevanta effekter av läkemedel i miljön.

Jonatan Klaminder
Jonatan Klaminder, klicka på bilden för att läsa mer om honom.
Continue reading ”Abborrar lever längre med ångestdämpande”

Bättre rening av läkemedelsrester

IVL Svenska Miljöinstitutet får två miljoner kronor från Havs- och vattenmyndigheten för att utveckla hållbara lösningar för hur avloppsvatten kan renas från läkemedelsrester.

Sammanlagt är det sex olika projekt som alla handlar om att rena avloppsvatten från läkemedelsrester som under 2014 får dela på tio miljoner kronor från Havs- och vattenmyndigheten. De tio miljonerna ingår i regeringens fyraåriga satsning på bättre och mer avancerad rening av avloppsvatten. Projekten som valts ut rör både större och mindre reningsanläggningar. De inriktar sig också på olika tekniker, bland annat användning av aktivt kol eller ozon för reningen.

IVL:s projekt ”Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen” som i år får 2 129 090 kronor kopplar ihop befintlig och ny kunskap för effektivare avloppsrening av läkemedelsrester och andra prioriterade ämnen. Arbetet utförs i samarbete med Stockholm Vatten, SYVAB, KTH och flera företag.

– En del ämnen som reningen behöver fokusera på är inte tillräckligt kända, analysmetoderna finns inte eller är inte tillräckligt bra. Det behövs också bättre kunskap om vilka nerbrytningsprodukter som bildas från de olika behandlingsteknikerna för att vi ska kunna ta fram effektiva reningstekniker, säger Christian Baresel, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Projektet kommer också ta fram underlag till reningsverken för kompletterande reningstekniker som de kan börja använda. De mest effektiva reningsalternativen, med tillhörande design- och kostnadsförslag kommer att presenteras så att reningsverken kan välja den lösning som är bäst lämpad för deras förutsättningar och framtida mål. Det inkluderar en jämförelse av tekniker både med tanke på den totala miljöpåverkan samt kostnaderna, men även utvecklingsmöjligheterna att anpassa till nya tekniker som kommer användas i framtiden.

Källa: IVL

Politiken missgynnar återvinning

Pressmeddelande från Linköpings universitet

Miljarder i statliga subventioner till gruvindustrin och pålagor på återvinning bidrar till att göra metallåtervinning olönsam, visar Nils Johansson, doktorand på Linköpings universitet, i en vetenskaplig artikel nyligen publicerad i Resources Policy.

Vårt moderna samhälle är beroende av metaller, som konstruktionsmaterial, elektriska ledare, för medicinsk utrustning, transportmedel och mycket annat. För vissa metaller, som koppar, har vi redan i dag brutit ungefär hälften av de kända reserverna ur jordskorpan. Potentialen för återvinning är därför enorm. Vissa metaller återvinns idag till viss del, medan andra – som de sällsynta jordartsmetallerna – inte återvinns alls.

– Stor kraft läggs ner på att prospektera och bryta metaller ur jordskorpan, medan vi låter de metaller som vi kanske redan har i handen, i mobiltelefonen, gå förlorade, exemplifierar Nils Johansson, doktorand på Avdelningen för industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Detta beror på att metallåtervinningen helt enkelt inte är lönsam. Det kostar mer att ta tillvara metallerna än det värde de har på marknaden. Detta trots att halterna av metaller kan vara lika höga på en deponi eller under en stadskärna som där jungfrulig metall bryts ur berggrunden.
Continue reading ”Politiken missgynnar återvinning”