Solenergins utveckling förändrar spelet om klimatet

Thomas Sterner, Professor i miljöekonomi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Samordnande huvudförfattare till FNs klimatpanels tredje delrapport, kapitlet om nationella, regionala och lokala styrmedel.
Thomas Sterner, Professor i miljöekonomi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Samordnande huvudförfattare till FNs klimatpanels tredje delrapport, kapitlet om nationella, regionala och lokala styrmedel.

Utvecklingen av solenergi är stark, priserna sjunker snabbt och detta förändrar i grunden det ödesdigra spelet om klimatet. Det säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
– Solenergin kan bli så billig och lobbygrupper för fossila industrier så försvagade att ett högre pris på koldioxidutsläpp blir politiskt möjligt. I slutändan kan denna utveckling rädda klimatet.

Thomas Sterner är huvudtalare på en internationell konferens om miljöbeskattning och utsläppshandel som inleds onsdag den 24 september 2014 i Köpenhamn. Samtidigt avslutas FN:s klimatmöte i New York mellan 125 stats- och regeringschefer, bland dem statsminister Fredrik Reinfeldt, miljöminister Lena Ek, utrikesminsiter Carl Bildt och biståndsminister Hillevi Engström.

– Ett av få positiva tecken för klimatet är framstegen för förnybar energi, särskilt solenergi. Detta ökar också helt klart betydelsen av politik för energiteknik, säger Thomas Sterner, en av de samordnande huvudförfattarna till FNs klimatpanels senaste rapport som presenterades i våras.
Continue reading ”Solenergins utveckling förändrar spelet om klimatet”

Annonser

Nio av tio riksdagskandidater vill ställa krav på ökad materialåtervinning

Pressmeddelande från Återvinningsindustrierna

Hela 87 procent av riksdagskandidaterna anser att det bör ställas krav på att avfall som kan materialåtervinnas ska sorteras ut och inte förbrännas. Det framgår av Återvinningsindustriernas valenkät där över 70 procent av partiernas toppkandidater till riksdagen har deltagit.

– Det är mycket positivt att en stor överväldigande majoritet riksdagskandidaterna vill att det ska ställas krav på ökad materialåtervinning och ser problemet med att alltför stor andel av avfallet förbränns idag, säger Britt Sahleström, vd för Återvinningsindustrierna.

I Sverige materialåtervinns 33 procent av hushållsavfallet till nya råvaror medan 50 procent förbränns i fjärrvärmeanläggningar. Det finns en stor överkapacitet i förbränningsanläggningar, vilket ofta gör det mer lönsamt att förbränna än att återvinna avfallet till nya råvaror.

Mot denna bakgrund svarade 367 riksdagskandidater (72 procent av de tillfrågade) på frågan: ”Anser du att det bör ställas krav på att avfall som kan materialåtervinnas ska sorteras ut och inte förbrännas?” 87 procent svarade ja, 4 procent nej och 9 procent svarade att var tveksamma eller inte ville svara.

Återvinningsindustrierna ställde samma fråga till allmänheten i en ny Sifo-undersökning, varpå 80 procent svarade ja, 9 procent nej och 11 angav att de inte visste eller var tveksamma.

– Det betyder att det finns ett massivt stöd också från allmänheten om att den kommande riksdagen bör införa styrmedel för att öka återvinningen, säger Britt Sahleström.

Vidare anser sju av tio av riksdagskandidaterna, 70 procent, att de privata återvinningsföretagen spelar en viktig roll för att öka återvinningen och skapa nya jobb. Bara en procent svarade nej, medan 29 procent var tveksamma eller inte ville svara.

Slutligen anser nästan sex av tio, 56 procent, att fastighetsägarna också fortsättningsvis själva bör få välja vilket återvinningsföretag som ska samla in deras förpackningar och tidningar. 28 procent svarade nej, medan 15 procent var tveksamma eller inte ville svara. Nästan samtliga kandidater från allianspartierna och en majoritet av miljöpartisterna svarade ja på frågan, medan en stor majoritet bland socialdemokrater och vänsterpartister svarade nej.

Återvinningsindustriernas frågor ställdes inom ramen för Stora valenkäten, som gick ut till 510 riksdagskandidater på valbar plats. Drygt 70 procent svarade på Återvinningsindustriernas frågor. 22 olika aktörer deltog i enkäten, som administrerades av pr-byrån Westander.

Läs mer om Återvinningsindustriernas frågor till riksdagskandidaterna och Sifoundersökningen här

Källa: Återvinningsindustrierna

Bildäck blir väggar i jordskepp

Emma Petersén står uppe på en av väggarna i sitt jordskepp.Jordskepp

I Forshaga kommun, där undertecknad bor, håller i skrivande stund ett par på att bygga sig sitt drömhus, ett jordskepp.

Det är ett hus som blir i stort sett självförsörjande när det gäller vatten och avlopp med mera. Det handlar om att återanvända både flaskor, burkar och bildäck som byggmaterial.

Gamla bildäck blir till exempel väggar i jordskeppet. De packas hårt med sand och läggs omlott på hög innan de täcks av cement.

Vill du läsa mer om jordskeppet i Hällekil, i Forshaga,
så finns de på Facebook på DEN HÄR LÄNKEN >>

Se filmklipp om jordskepp (engelska) här >>

Se hela dokumentären om arkitekten Michael Reynolds,
mannen som uppfann jordskeppet >>

 

Bildäck – vart tar de egentligen vägen när de inte blir väggar i ett jordskepp?

En vän till mig (Cicci Wik) på Facebook lade ut en länk
till en artikel om gamla bildäck.

Här kommer ett urklipp från Miljönytta med svar
på frågan i det här inläggets rubrik:

Här hamnar däcken

Inom EU har man identifierat fem huvudvägar för utslitna däck från personbilar, lastbilar och bussar:

  • Export till utvecklingsländer. Däcken regummeras eller används i länder med lägre krav på trafiksäkerhet. Här förväntas det att exporten efterhand kommer att minska.
  • Regummering. Den utslitna slitbanan ersätts med nytt gummi. Detta har naturligtvis miljöfördelar jämfört med att tillverka ett helt nytt däck.
  • Materialåtervinning. Gummimaterialet finfördelas (granuleras) och används i en stor mängd olika gummiprodukter för industri- och konsumentändamål. Materialersättning i vägbankar, ridbanor och fotbollsplaner är några användningsområden.
  • Energiåtervinning. Detta är det vanligaste sättet att återvinna däcken. Energiinnehållet är högt och däcken kan exempelvis förbrännas i ugnar för cementtillverkning och vid energiproduktion.
  • Deponi. Detta är inte längre tillåtet inom EU men sker sannolikt ändå på många platser.”
    Källa: Miljönytta

 

 

Politiken missgynnar återvinning

Pressmeddelande från Linköpings universitet

Miljarder i statliga subventioner till gruvindustrin och pålagor på återvinning bidrar till att göra metallåtervinning olönsam, visar Nils Johansson, doktorand på Linköpings universitet, i en vetenskaplig artikel nyligen publicerad i Resources Policy.

Vårt moderna samhälle är beroende av metaller, som konstruktionsmaterial, elektriska ledare, för medicinsk utrustning, transportmedel och mycket annat. För vissa metaller, som koppar, har vi redan i dag brutit ungefär hälften av de kända reserverna ur jordskorpan. Potentialen för återvinning är därför enorm. Vissa metaller återvinns idag till viss del, medan andra – som de sällsynta jordartsmetallerna – inte återvinns alls.

– Stor kraft läggs ner på att prospektera och bryta metaller ur jordskorpan, medan vi låter de metaller som vi kanske redan har i handen, i mobiltelefonen, gå förlorade, exemplifierar Nils Johansson, doktorand på Avdelningen för industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Detta beror på att metallåtervinningen helt enkelt inte är lönsam. Det kostar mer att ta tillvara metallerna än det värde de har på marknaden. Detta trots att halterna av metaller kan vara lika höga på en deponi eller under en stadskärna som där jungfrulig metall bryts ur berggrunden.
Continue reading ”Politiken missgynnar återvinning”

Sveriges fjärdeklassare samlade ihop 268 ton batterier!

Under tre veckor samlade fjärdeklassare runtom i landet in över 268 ton batterier i Håll Sverige Rents tävling Batterijakten. Engagemanget bland de 30 000 fjärdeklassare som deltog i tävlingen var enormt och resultatet överträffade målet stort. Tävlingen gick ut på att samla in uttjänta batterier för återvinning. I tuff konkurrens blev Sveriges bästa batterijägare klass 4 från Getbergsskolan i Skellefteå och klass 4D från Bredgårdsskolan i Strömsund som samlade in vardera 1455 kg och 2193,5 kg batterier!

Syftet med tävlingen var inte bara att samla in uttjänta batterier utan också ett sätt att ge Sveriges fjärdeklassare nya kunskaper om återvinning och kretsloppstänkande. Förhoppningen är att på det viset öka återvinningen av batterier i framtiden.

– Vilken fantastisk insats av alla deltagare i tävlingen. Vi är fortfarande mållösa över det otroliga resultatet med totalt 30 000 batterisamlande fjärdeklassare, säger Anna Linusson, VD på Håll Sverige Rent. Nu hoppas vi att eleverna fortsätter engagera sig i frågor om återvinning och hållbarhet.

Batterijakten arrangeras av Håll Sverige Rent i samarbete med VARTA Consumer Batteries och Clas Ohlson.Tävlingen pågick mellan den 19 mars till den 9 april. Eleverna lämnade in sina insamlade batterier på närmaste Clas Ohlson-butik där batterierna vägdes och registrerades.

Vinnarna klass 4 från Getbergsskolan, Skellefteå och klass 4D från Bredgårdsskolan, Strömsund samlade in flest batterier i sina respektive grupper (klasser med max 14 elever alternativt klasser med 15 elever eller fler). De vinner förutom titeln Sveriges bästa batterijägare även surfplattor till hela klassen.

– Som en av världens största producenter av batterier är det en självklarhet att bidra till en hållbar framtid. Vi jobbar aktivt med vårt miljöansvar och ser Batterijakten som en viktig del i detta arbete, säger Peter Wallunger, VD på VARTA.

– Med Batterijakten ville vi bidra till att öka medvetandet i den yngre generationen om vikten av återvinning och hållbarhet, säger Klas Balkow, VD och koncernchef på Clas Ohlson

Källa: Håll Sverige Rent

Flyttbara ”Tiny Houses” byggs av återvunnet material

 

Jag vill på sikt bygga mitt eget väldesignade och klimatsmarta hus på hjul, säger kursdeltagaren Emilia Petersson som annars arbetar som guldsmed.
– Jag vill på sikt bygga mitt eget väldesignade och klimatsmarta hus på hjul, säger kursdeltagaren Emilia Petersson som annars arbetar som guldsmed.

Guldsmed Emilia Petersson vill bygga sitt eget väldesignade och klimatsmarta hus på hjul. Tillsammans med 15 andra börjar hon nu utbildningen ”Återbruk – en praktisk byggkurs med återvunnet material” i Växjö.

Bakom utbildningen står kooperativet Macken och S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö. Återvinningsföretaget SITA bidrar med byggavfall som återbrukas och får nytt liv i de hus som kursdeltagarna ska bygga.

Emilia Petersson har redan gjort en skiss på sitt framtida hem. På kursen ser hon fram emot att få både byggkunskaper och nya vänner som delar visionen om en värld där varje individ gör ett mindre ekologiskt avtryck.

– Jag vill lära mig bygga ett litet, smart designat och flyttbart hus som är energieffektivt och billigt att bo i. Det är viktigt för mig, både yrkesmässigt och privat, med en tilltalande design. Men jag måste också tänka på att mitt hem blir funktionellt och utgå ifrån de material jag har att tillgå. En förebild är den växande rörelsen Tiny House, berättar Emilia Petersson.

Maria Richter Simsek är kursansvarig tillsammans med Stephan Hruza på Macken i Växjö och fungerar som kursledare.

– Vi hade många sökande och har valt ut 16 personer som kan berika varandra med olika kunskaper och bakgrunder. På kursen blandas konsulter, unga grönsaksodlare, pianotekniker, snickare och byggnadsingenjörer som vill utvecklas i yrket och många fler. Kursen är en praktisk och personlig resa i att lära sig göra resursmedvetna val. Vad den ene kastar kan vara guld värt för den andre.

SITA bidrar bland annat med byggavfall som trä, gips, isolering, takpapp med mera. Ett initiativ som uppskattas av Maria Richter Simsek.

– Det betyder jättemycket för oss. Genom SITAs stöd kan vi visa värdet på svinnet och hur återbruket av byggavfall skapar nya värden i våra hus. Vi hoppas att inspirera till en större samhällelig diskussion om företags, individers och organisationers ansvar för att ta vara på jordens ändliga resurser. Det är dags att börja förändra processer och tankar om vad som är avfall.

- Kursen är en praktisk och personlig resa i att lära sig göra resursmedvetna val, berättar kursledare Maria Richter Simsek på Macken.
– Kursen är en praktisk och personlig resa i att lära sig göra resursmedvetna val, berättar kursledare Maria Richter Simsek på Macken.

– De hus som vi bygger under kursen ska ingå i en utställning i november och sedan säljas på auktion. Mackens långsiktiga plan är att bygga en permanent återbruksby i Norremark här i Växjö.

För återvinningsföretaget SITA var det självklart att stödja återbrukskursen.

– Vi på SITA vill sätta fart på det ekologiska kretsloppet genom ökad återvinning och återanvändning. Denna kurs är ett bra exempel på klimatsmarta initiativ som vi gärna vill uppmuntra, säger Stig Lindén, avdelningschef på SITA i Växjö

Fakta om kursen

• I utbildningen ”Återbruk – en praktisk byggkurs med återvunnet material” varvas teori och praktik under åtta månader på halvfart. Den teoretiska undervisningen sker på S:t Sigrids folkhögskola i Växjö och den praktiska är förlagd till föreningen Mackens lokaliteter på Norremarks återvinningscentral i Växjö. Kursdeltagarna får fördjupa sig i frågor om resursmedvetet levnadssätt, ekologiskt och hållbart boende och husbyggande med återanvänt material.

• Deltagarna bygger fyra Tiny Houses under kursens gång. Konceptet Tiny Houses kommer från USA och innebär små, resurseffektiva hem med litet ekologiskt fotavtryck och en livsstil med medveten och låg konsumtion.

Macken är ett socialt företag som försöker lösa några av samhällets många problem. De tar till vara både på människor och ting. Genom återbruk och redesign hjälper Macken människor som är långt ifrån arbetsmarknaden att få arbete. Läs mer på www.macken.coop

SITA Sverige är ett av landets ledande företag inom återvinning och avfallshantering. Med 1 100 medarbetare, 66 lokalkontor och egna behandlingsanläggningar erbjuder vi effektiva och miljöriktiga lösningar med fokus på nytänkande och långsiktig hållbarhet. Vi sätter fart på det ekologiska och ekonomiska kretsloppet genom att optimera alla delar i avfallskedjan. Läs mer på www.sita.se

Källa: Pressmeddelande från Sita Sverige AB

Kursledare Stephan Hruza, från Macken, hoppas att mixen av kursdeltagare ska göra att man berikar varandra med olika kunskaper och erfarenheter.
Kursledare Stephan Hruza, från Macken, hoppas att mixen av kursdeltagare ska göra att man berikar varandra med olika kunskaper och erfarenheter.

 

Bygga varmkompost?

gurkskrutt_frilagd”Visst kan man köpa en färdig kompost för hushålls- och trädgårdsavfall.
En sådan där grön eller svart sak i plast som har en tendens till att blekna efter något år.
Men vore det inte roligare att bygga en egen varmkompost?
Här kommer en liten beskrivning på hur det kan gå till.”
Läs mer här >>