Miljöräkenskap för utsläpp

Den 29 april publicerar miljöräkenskaperna vid Statistiska centralbyrån (SCB) statistik för utsläpp till luft för 2015. Helårssiffrorna är mer aktuella än tidigare eftersom miljöräkenskaperna sedan i höstas tar fram utsläppsstatistik kvartalsvis. När statistiken för kvartal 4 2015 är klar kan därför preliminära siffror för helåret också presenteras. 

– Beslutsfattare och miljöorganisationer har efterfrågat mer aktuella miljöräkenskaper. Därför publicerar SCB sedan i höstas miljöräkenskaper för utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar varje kvartal. Det är vi först i världen att kunna göra, berättar Maria Lidén, ansvarig för statistik för utsläpp till luft.

Miljöräkenskaperna är ett statistiskt ramverk som gör det möjligt att analysera sambandet mellan miljö och ekonomi. Genom att ta fram statistik över branscher och hushåll går det att se hur olika aktörer påverkar såväl ekonomin som miljön.

Miljöräkenskaperna för de tre kvartal 2015 som hittills presenterats visar att svensk BNP växer samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.

– Att BNP växer utan att utsläppen samtidigt ökar förklaras av att användningen av fossila bränslen minskat i el- gas- och värmeverken och att branscher med låga utsläpp, exempelvis IT och finans, går bra, säger Maria Lidén.

Miljöräkenskaperna analyserar också hur ekonomiska styrmedel påverkar exempelvis utsläppen till luft. Det är viktigt för att kunna fatta klimatpolitiska beslut som får effekt på utsläppen av växthusgaser.

Siffrorna för kvartal 4 och helåret 2015 publiceras 09.30 fredagen den 29 april. Det går att prenumerera på SCBs statistiknyheter här.

Pressmeddelande från SCB

Miljö- och klimatåtgärder i den svenska livsmedelsstrategin

nupibckrqbhmpzvgef3p

Regeringen måste uppfylla sina löften om en svensk livsmedelsstrategi som bidrar till att uppfylla miljö- och klimatmål, ökad folkhälsa och ett gott djurskydd. Det kräver åtta miljö-, djurskydds- och konsumentorganisationer i ett öppet brev till miljöminister Åsa Romson, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och konsumentminister Per Bolund.

En svensk livsmedelstrategi måste respektera planetens, ekosystemens, djurens och konsumenternas krav på en hållbar produktion och konsumtion. FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030 anger att senast 2030 ska hållbara system för livsmedelsproduktion uppnås samt motståndskraftiga jordbruksmetoder införas som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten.

Det innebär att en svensk strategi måste omfatta att svenska miljömål och generationsmålet ska nås, djurskyddet inte försämras och Sveriges åtaganden när det gäller att minska klimatpåverkan uppfylls. En förbättrad folkhälsa måste också ingå. En livsmedelstrategi som fokuserar på en ökad produktion utan målsättningar inom miljö, klimat, djurskydd och folkhälsa är inte att ta ansvar för de miljö- och klimatmål som den svenska regeringen åtagit sig.

Inför starten av arbetet med livsmedelsstrategin utfärdade regeringen en avsiktsdeklaration. I denna anges att målet för arbetet med livsmedelsstrategin är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen, samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås. Vidare ska enligt regeringen eftersträvas en ökad andel ekologisk produktion och konsumtion. Sedan Konkurrenskraftutredningen överlämnades till regeringen i mars 2015 har efterfrågan på svenska och ekologiska livsmedel ökat. Sverige kan konkurrera såväl nationellt som internationellt med svenska mervärden.

Undertecknande organisationer, som representerar miljontals medborgare, förutsätter att regeringen uppfyller sina löften och levererar en svensk livsmedelsstrategi som omfattar konkreta åtgärder som bidrar till att uppfylla miljö – och klimatmål, en djurskyddslag som på ett bättre sätt bidrar till ett gott djurskydd och ambitioner för en bättre folkhälsa.

Naturskyddsföreningen, Ordförande Johanna Sandahl
Världsnaturfonden WWF, Generalsekreterare Håkan Wirtén
Sveriges Konsumenter, Generalsekreterare Jan Bertoft
World Animal Production, Generalsekreterare Roger Pettersson
Ekologiska Lantbrukarna, Verksamhetsledare Maria Dirke
Konsumentföreningen Stockholm, Chef för konsument och Miljö Louise Ungerth
Vi Konsumenter, Ordförande Gunnela Ståhle
Djurskyddet Sverige, Generalsekreterare Åsa Hagelstedt

 

Miljöbästa Bil 2015

Gröna Bilister
Foto: Gröna Bilister

Alla fem jurygrupper har olika vinnare, men när totalpoängen räknas samman blir Tesla Model S klar segrare i Gröna Bilisters tävling Miljöbästa Bil 2015.

I går tävlade 31 bilmodeller i Kista om titeln Miljöbästa Bil 2015. Alla kandidater kan köras förnybart, är energieffektiva och säkra.

– Det är glädjande att så många bilmodeller kvalificerade sig trots våra tuffa krav, säger Martin Prieto Beaulieu, talesperson för Gröna Bilister. Det visar att bilindustrin är med på tåget mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030.

– Tesla Model S är en mycket värdig vinnare, fortsätter Martin Prieto Beaulieu. Tesla har tagit världen med storm med sin pionjäranda. Model S en fullstor elbil som har nästan lika lång räckvidd som en vanlig bil. Nu följer resten av bilvärlden efter. Det kommer inte att dröja länge innan priserna på elbilar faller.

Andraplatsen i tävlingen delas av laddhybriderna Mitsubishi Outlander PHEV och VW Golf GTE. På tredje plats kommer gasbilen Subaru Legacy Boxer-CNG och elbilen VW e-Golf.
Continue reading ”Miljöbästa Bil 2015”

Solenergins utveckling förändrar spelet om klimatet

Thomas Sterner, Professor i miljöekonomi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Samordnande huvudförfattare till FNs klimatpanels tredje delrapport, kapitlet om nationella, regionala och lokala styrmedel.
Thomas Sterner, Professor i miljöekonomi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Samordnande huvudförfattare till FNs klimatpanels tredje delrapport, kapitlet om nationella, regionala och lokala styrmedel.

Utvecklingen av solenergi är stark, priserna sjunker snabbt och detta förändrar i grunden det ödesdigra spelet om klimatet. Det säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
– Solenergin kan bli så billig och lobbygrupper för fossila industrier så försvagade att ett högre pris på koldioxidutsläpp blir politiskt möjligt. I slutändan kan denna utveckling rädda klimatet.

Thomas Sterner är huvudtalare på en internationell konferens om miljöbeskattning och utsläppshandel som inleds onsdag den 24 september 2014 i Köpenhamn. Samtidigt avslutas FN:s klimatmöte i New York mellan 125 stats- och regeringschefer, bland dem statsminister Fredrik Reinfeldt, miljöminister Lena Ek, utrikesminsiter Carl Bildt och biståndsminister Hillevi Engström.

– Ett av få positiva tecken för klimatet är framstegen för förnybar energi, särskilt solenergi. Detta ökar också helt klart betydelsen av politik för energiteknik, säger Thomas Sterner, en av de samordnande huvudförfattarna till FNs klimatpanels senaste rapport som presenterades i våras.
Continue reading ”Solenergins utveckling förändrar spelet om klimatet”

Rekord för vindkraften ger lägre elpriser

Många svenskar är säkert trötta på den kalla blåsten i mars. Men den har också en god sida.

– Vindkraften har producerat rekordmycket i södra Sverige och Danmark. Det ger lägre elpriser, säger Matina Rosenberg, analytiker och meteorolog på Bixia Energy Management. 

Både det blåsiga vädret och ett ständigt ökande antal vindkraftverk bidrar till
rekordproduktionen de senaste veckorna.

–Eftersom en stor del av vindkraften har producerats i elområde syd och i Danmark, där efterfrågan är stor, har det haft stor effekt på spotpriserna i hela Norden. Trots det kalla vädret har elpriserna hållits ner av god produktion, berättar Matina Rosenberg.

I det högtrycksbetonade vädret de senaste veckorna har ändå ett antal lågtryck passerat över Danmark och södra Sverige och bidragit till vindkraftsrekordet.

Snabb vindkraftökning

Under vecka 10 producerades 0,6 TWh i de nordiska vindkraftverken. Även om det blir mindre blåsigt nästa vecka så att produktionen går ner till cirka 0,3 TWh, så förväntar sig Matina Rosenberg nya vindkraftrekord både i år och nästa år.

–I dag är vindkraftens andel av den totala elproduktionen cirka fem procent. Den väntas redan nästa år öka till cirka sju procent, säger hon.

Mycket kallare i år

Det kanske inte är någon överraskning för den som varit ute i marskylan att vecka 11 har varit kallare 2013 än 2012. Men skillnaden var verkligen stor.

– Det har faktiskt varit nio grader kallare i år än förra året, berättar Matina Rosenberg.

Ändå har påverkan på elpriset varit måttlig, inte bara på grund av vindkrafts-rekordet. Kärnkraften utnyttjas just nu till 95 procent. Även om det har varit torrt väder ett tag nu så produceras det ändå relativt mycket vattenkraft.

Ökad elproduktion talar för rörligt pris

Att produktionen av vindkraft och annan förnybar el ökar är ett skäl för konsumenterna att välja rörligt pris under de närmast åren.

– Produktionskapaciteten byggs ut i Norden, men ledningar byggs inte i någon större utsträckning ut mot Nordens grannländer de närmaste åren. Det gör att vi är övertygade om att det är bra för de flesta konsumenter att välja rörligt pris. Det kan bli tillfälliga uppgångar i prisnivån, men över tid kommer det med stor sannolikhet att vara en gynnsam prisbild, säger Joakim Borén, chef privatmarknad på Bixia.

Källa: Bixia

Alla kan bli miljövänliga elproducenter

Om du tar tåget eller miljöbilen till Danmark eller Tyskland så blir skillnaden i energipolitik påtaglig. Utanför fönstret kan du se att i de bägge länderna befolkas hustaken av solceller. Detta är ingen slump utan en direkt konsekvens av en tanke att du som husägare ska kunna vara en del av ett miljövänligt energisystem.

Källa: norran.se en debattartikel av Svante Axelsson generalsekreterare i Naturskyddsföreningen

Läs hela artikeln här >>

Bioenergi – löften som sviks

Biobränsle ska rädda oss undan klimathot och oljekris och dessutom ge världens småbönder en ny chans. Förhoppningarna är stora, men helt orealistiska. Det är som att försöka trycka en fyrkantig kloss igenom ett trekantigt hål, konstateras i en aktuell avhandling vid Linköpings universitet.

Bioenergi kan ersätta fossila bränslen och lösa den kommande energikrisen. På köpet får vi minskade utsläpp av växthusgaser. Och som ytterligare bonus kan efterfrågan på biobränsle ge ett uppsving till småbönder i fattiga länder, som kan diversifiera sin produktion och sälja en attraktiv vara på världsmarknaden. Det är kort sagt en win-win-win-situation som målas upp.

Magdalena KuchlerOch det är inte vem som helst som målar upp denna bild, utan tre tongivande internationella organisationer: FN:s livsmedelsorgan FAO, den internationella klimatpanelen IPCC, och det internationella energiorganet IEA. Magdalena Kuchler, nybliven doktor vid Tema Vatten, Linköpings universitet, har granskat hur dessa tre resonerat kring bioenergi under åren 1990-2010. Frågan om bioenergins framtid har bäring på alla tre områdena mat, klimat och energi, och därför har hon valt just dessa organisationer för sin granskning.

De stora förhoppningar som knyts till bioenergi kommer inte att infrias, är hennes slutsats, åtminstone inte inom det rådande ekonomiska systemet, som kräver att produktionen sker så billigt som möjligt. Här hamnar de tre organisationerna i motsägelser och dilemman som de inte förmår lösa.

”Produktionen av biobränsle måste anpassas till en marknadsekonomi som är helt fixerad vid ekonomisk tillväxt och kapitalackumulation”, skriver hon. Resultatet blir stora monokulturer med mekaniserad produktion. Förändrad landanvändning leder till ökade utsläpp av växthusgaser som äter upp de minskningar biobränsle skulle kunna ge. En högt mekaniserad produktion skapar ett ökat beroende av fossila bränslen istället för tvärtom. Och, slutligen, världens småbönder har inget att vinna på den storskaliga centraliserade produktionsmodell som krävs för att hålla priserna nere. Av win-win-win-situationen blir inte mycket kvar. Tvärtom, koloniala strukturer återetableras när de utvecklade ländernas behov av mycket och billig energi tillåts gå före alla andra behov, exempelvis av en värld i ekologisk balans.

Magdalena Kuchler disputerade den 28 september. Avhandlingen heter
”Fields of Gold. The Bioenergy Debate in International Organizations”.

Källa: Pressmeddelande från Linköpings univerisitet