Plastskräpets väg till havet ska kartläggas

u5rbxse9elmr0gesuq8dVanligt plastskräp från konsumenter tros vara en av de stora källorna till den plast som sakta fyller våra hav. Nu ska kustkommuner runt Östersjön lättare kunna stoppa skräpet vid källan. I det nya EU-projektet BLASTIC ska källor och spridningsvägar för plasten kartläggas.

– Senast förra veckan kom en larmrapport om att fiskar hellre äter plastpartiklar än plankton. Plasten hotar våra hav och dess invånare, och vi måste stoppa plasten vid källan. När nu BLASTIC rullar igång kommer vi att ta reda på hur plasten hamnar i havet, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Nedskräpning tros vara en stor källa för den plast som hamnar i havet. Plasten bryts ner till mindre och mindre partiklar, som sedan tar sig in i vår näringskedja.

I EU-projekt BLASTIC deltar fyra länder runt Östersjön. I projektet ska de vanligaste källorna och spridningsvägarna för plastskräp kartläggas.En vägledning till kommunerna ska tas fram så att potentiella källor och spridningsvägar kan identifieras. Även möjliga åtgärder kommer att föreslås. Syftet är att stoppa tillförseln av plastskräpet vid källan.

– Vi vet att stort plastskräp kan brytas ner till mikroplaster, och vi vet att våra hav sakta fylls på med plastskräp. Med BLASTIC kommer det att bli lättare för kommuner att verkligen se till att sätta in rätt åtgärder på rätt plats, säger Anna Fråne på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Marin nedskräpning är ett allvarligt miljöproblem. Skräpet hamnar i havet via både havsbaserade och landbaserade källor. Förutom den direkta påverkan på djurliv i havet har marin nedskräpning även ekonomiska, hälsomässiga och estetiska konsekvenser.

I EU-projektet BLASTIC medverkar förutom Håll Sverige Rent som leder projektet även Håll Skärgården Ren (Finland), IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm Environmental Institute Tallin, SYKE (Finland), Fee Lativa, Åbo kommun och Tallins kommun.

Pressmeddelande från Håll Sverige Rent

Ursprung viktigare än pris

Sju av tio svenskar anser att varumärkets ursprung är minst lika viktig eller viktigare än priset när de handlar. Det visar en rapport från Nielsen där 32 000 personer i över 60 länder har fått svara på frågor om vikten av varumärkets ursprung. Undersökningen visar också att 55 procent av svenskarna föredrar att köpa lokalproducerat för att man då stödjer lokala företag och viktigast av allt är att färskvarorna är lokalt producerade.

Sju av tio svenskar anser att mjölken ska vara svensk och sex av tio trycker på att även köttet bör vara svenskt. Hälften anser att även yogurt bör vara svensk och fyra av tio köper helst lokalproducerad glass.  Däremot är det inte så viktigt var kläder, skor, tvål och shampoo är tillverkade. Största gillandet för multinationella varumärken har svenskarna när det gäller köp av datorer, mobiltelefoner och tv-apparater. Då föredrar fyra av tio globala varumärken.

Viktigast att varumärket är svenskt:  

  • Mjölk 69 %
  • Kött 62 %
  • Grönsaker 55 %
  • Frukt 48 %
  • Yogurt 47 %

 Varumärkets ursprung är inte viktigt:  

  • Kläder och skor 54 %
  • Tvål 54 %
  • Shampoo 53 %
  • Tandkräm 52 %
  • Allrengöring 50 %

 

Källa: Nielsen

Miljöräkenskap för utsläpp

Den 29 april publicerar miljöräkenskaperna vid Statistiska centralbyrån (SCB) statistik för utsläpp till luft för 2015. Helårssiffrorna är mer aktuella än tidigare eftersom miljöräkenskaperna sedan i höstas tar fram utsläppsstatistik kvartalsvis. När statistiken för kvartal 4 2015 är klar kan därför preliminära siffror för helåret också presenteras. 

– Beslutsfattare och miljöorganisationer har efterfrågat mer aktuella miljöräkenskaper. Därför publicerar SCB sedan i höstas miljöräkenskaper för utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar varje kvartal. Det är vi först i världen att kunna göra, berättar Maria Lidén, ansvarig för statistik för utsläpp till luft.

Miljöräkenskaperna är ett statistiskt ramverk som gör det möjligt att analysera sambandet mellan miljö och ekonomi. Genom att ta fram statistik över branscher och hushåll går det att se hur olika aktörer påverkar såväl ekonomin som miljön.

Miljöräkenskaperna för de tre kvartal 2015 som hittills presenterats visar att svensk BNP växer samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.

– Att BNP växer utan att utsläppen samtidigt ökar förklaras av att användningen av fossila bränslen minskat i el- gas- och värmeverken och att branscher med låga utsläpp, exempelvis IT och finans, går bra, säger Maria Lidén.

Miljöräkenskaperna analyserar också hur ekonomiska styrmedel påverkar exempelvis utsläppen till luft. Det är viktigt för att kunna fatta klimatpolitiska beslut som får effekt på utsläppen av växthusgaser.

Siffrorna för kvartal 4 och helåret 2015 publiceras 09.30 fredagen den 29 april. Det går att prenumerera på SCBs statistiknyheter här.

Pressmeddelande från SCB

Miljö- och klimatåtgärder i den svenska livsmedelsstrategin

nupibckrqbhmpzvgef3p

Regeringen måste uppfylla sina löften om en svensk livsmedelsstrategi som bidrar till att uppfylla miljö- och klimatmål, ökad folkhälsa och ett gott djurskydd. Det kräver åtta miljö-, djurskydds- och konsumentorganisationer i ett öppet brev till miljöminister Åsa Romson, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och konsumentminister Per Bolund.

En svensk livsmedelstrategi måste respektera planetens, ekosystemens, djurens och konsumenternas krav på en hållbar produktion och konsumtion. FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030 anger att senast 2030 ska hållbara system för livsmedelsproduktion uppnås samt motståndskraftiga jordbruksmetoder införas som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten.

Det innebär att en svensk strategi måste omfatta att svenska miljömål och generationsmålet ska nås, djurskyddet inte försämras och Sveriges åtaganden när det gäller att minska klimatpåverkan uppfylls. En förbättrad folkhälsa måste också ingå. En livsmedelstrategi som fokuserar på en ökad produktion utan målsättningar inom miljö, klimat, djurskydd och folkhälsa är inte att ta ansvar för de miljö- och klimatmål som den svenska regeringen åtagit sig.

Inför starten av arbetet med livsmedelsstrategin utfärdade regeringen en avsiktsdeklaration. I denna anges att målet för arbetet med livsmedelsstrategin är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen, samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås. Vidare ska enligt regeringen eftersträvas en ökad andel ekologisk produktion och konsumtion. Sedan Konkurrenskraftutredningen överlämnades till regeringen i mars 2015 har efterfrågan på svenska och ekologiska livsmedel ökat. Sverige kan konkurrera såväl nationellt som internationellt med svenska mervärden.

Undertecknande organisationer, som representerar miljontals medborgare, förutsätter att regeringen uppfyller sina löften och levererar en svensk livsmedelsstrategi som omfattar konkreta åtgärder som bidrar till att uppfylla miljö – och klimatmål, en djurskyddslag som på ett bättre sätt bidrar till ett gott djurskydd och ambitioner för en bättre folkhälsa.

Naturskyddsföreningen, Ordförande Johanna Sandahl
Världsnaturfonden WWF, Generalsekreterare Håkan Wirtén
Sveriges Konsumenter, Generalsekreterare Jan Bertoft
World Animal Production, Generalsekreterare Roger Pettersson
Ekologiska Lantbrukarna, Verksamhetsledare Maria Dirke
Konsumentföreningen Stockholm, Chef för konsument och Miljö Louise Ungerth
Vi Konsumenter, Ordförande Gunnela Ståhle
Djurskyddet Sverige, Generalsekreterare Åsa Hagelstedt

 

Kärnkraft: Himmel och helvete

Kärnkraft: himmel och helvete av Bo Levin och Gösta Elmquist
Har finns en länk till Heidruns förlag där du kan köpa boken av Bo Levin och Gösta Elmquist

Tjugoåtta år sedan Tjernobyl: antalet offer växer fortfarande

Pressmeddelande Måndag 28.4.2014

Kärnkraftsolyckor har långa och dyra konsekvenser

UKRAINA/EUROPA/ÖSTERSJÖN – Senaste lördag, den 26 april, hölls ett
flertal minnesevenemang och anti-kärnkraftsdemonstrationer runt
omkring Europa, i och med att det nu har gått tjugoåtta år sedan
kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Ännu nästan tre årtionden efter
att reaktor nr 4 exploderade och förändrade livet för tusentals
människor, växer antalet offer för olyckan. Enligt
Helsingforskonventionen (HELCOM) är katastrofen i Tjernobyl en av de
största enskilda orsakerna till att Östersjön har världens
radioaktivaste vatten.

Ett nätverk av berörda organisationer ropade ut det tredje årliga
European Action Weeks, med tema ”For A Future After Chernobyl And
Fukushima”. Möten och evenemang ägde rum i flera huvudstäder, städer
och byar. Intervjuer med offer från Tjernobylolyckan ägde rum i detta
sammanhang till exempel i Österrike, Vitryssland, Tyskland, Polen och
Ukraina. En översikt av händelser runt minnesdagen har sammanställts
Nuclear Heritage Networks webbplats.

Efter explosionen vid enhet 4 på kärnkraftverket i Tjernobyl, Ukraina,
spreds strålningen först genom ett radioaktivt moln.  Förorening
upptäcktes i norra och södra Europa, men även i Kanada, Japan och USA.
Djur som lyckats fly det förorenade området spred strålning. Även gods
från Tjernobyl spred radioaktivt material över hela Europa. Ännu i dag
drabbas barn i berörda områden av allvarliga sjukdomar, på grund av
förorenad föda.

En oberoende sammanslutning av läkare, International Physicians for
the Prevention of Nuclear War (IPPNW), har beräknat personer utsatta
för strålning till följd av olyckan i Tjernobyl. Som direkta offer
räknas 830 000 ”likviderare av konsekvenser”, alltså en slags
räddningsarbetare, som förhindrade en ännu större katastrof, samt ca
350 000 evakuerade. I de mest drabbade områdena i Ryssland, Ukraina
och Vitryssland finns det 8 300 000 invånare, i mindre förorenade
regioner i Europa bor 600 miljoner EU-medborgare. De flesta
hälsoeffekter som följer en kärnkatastrof kan inte direkt förknippas
med olyckan. Statistiskt relaterade sjukdomar är till exempel leukemi,
sköldkörtelcancer, bröstcancer m fl, hjärntumörer, genetiska
missbildningar, dödfödda, missbildningar i hjärnan, försnabbat
åldrande samt psykiska störningar. Det bör noteras att många
cancerformer har en latens på i 25-30 år – alltså väntas en topp i
upptäckta sjukdomsfall.[1]

”Tjernobyl lärde oss, att även decennier efter en kärnkraftskatastrof
upptäcks fortfarande nya sjukdomsfall och att stora områden ännu är
för förorenade att leva på ”, säger tyska antikärnkraftsaktivisten
Hanna Poddig. ”Miljontals människor drabbas av kärnkraftsolyckan,
hundratusentals får allvarliga sjukdomar. Östersjön som region
påverkas av strålningen från Tjernobyl och är fortfarande mer
radioaktivt än andra vattenområden i världen, enligt forskarna i
HELCOM. Vi kan inte vänta på att nästa kärnkraftskatastrof händer –
alla kärnkraftsanläggningar måste stängas omedelbart, i hela världen!”

Tjernobylkatastrofen är en av de viktigaste orsakerna till att
Östersjön är den mest radioaktiva vattenmassan i världen. Det
radioaktiva molnet från Tjernobylolyckan 1986 fördes av luftströmmarna
rakt mot Östersjön, där radioaktivt nedfall fördelades ojämnt på hela
avrinningsområdet. Nedfall skedde också i andra havsområden, såsom
Svarta Havet, Medelhavet, Nordsjön och nordöstra Atlanten.[2]

Årsdagen av Tjernobylkatastrofen är också anledning till att
anti-kärnkraftsorganisatörer från Östersjöregionen och andra regioner
samlas. Imorgon kommer European Anti-nuclear Forum 2014 med titeln
”Ekonomiska Gränser för Kärnkraftsindustrin” att äga rum i Prag,
Tjeckien. Internationella experter kommer att diskutera
Energibranschen år 2030, Quo vadis kärnkraft?, Risker i jämförelse med
investeringar i kol- , kärn -och gaskraftverk och Ekonomiska risker av
byggandet av kärnkraftverk i Tjeckien.
Mer detaljerad information om konferensen.


Nästa vecka, från 5 till 11 maj, äger ett fjärde arbetsmöte i
projektet ”Atomic Threats In The Baltic Sea Region” rum i Döbeln,
Tyskland. Det blir ett tillfälle att engagera sig i nätverk och
projekt, samt att fortsätta påbörjad projektverksamhet. Man kan delta
som frivillig att utföra olika uppgifter, samt nätverka med andra
aktivister. Ytterligare information om projektet

Fotnoter:

#1: http://www.ippnw.de/commonFiles/pdfs/Tschernobyl_Studie_2011_web.pdf

#2: http://www.stuk.fi/sateily-ymparistossa/itameri/en_GB/itameri/

 

Källa:
Nuclear Heritage Network
Am Bärental 6
D-04720 Döbeln
GERMANY

website

EU drev igenom undantag för farligt bromerat flamskyddsmedel

160 stater har enats om att fasa ut det farliga bromerade flamskyddsmedlet hexabromocyklododekan (HBCD), men EU-länderna drev igenom vissa undantag, trots att HBCD är ett allvarligt miljögift. Sveriges accepterade EU:s linje.

– Vi har längre kampanjat mot bromerade flamskyddsmedel och beslutet är en stor seger för miljön och folkhälsan. Men det är allvarligt att EU försvårar FN-samarbetet mot miljögifter. HBCD är farligt och behöver fasas ut omgående, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen och European Environmental Bureau (EEB).

Det var på ett internationellt möte om den globala Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar som staterna enades om att fasa ut HBCD. Kemikalien blir den 23:e på listan över globalt förbjudna kemikalier, men förbudet urholkas på grund av de undantag som EU drev igenom.

När HBCD väl spridits i miljön, är den mycket svårnedbrytbar och den hittas nu allmänt i miljön runt om i världen. Den löser sig i fettvävnad och ackumuleras i organismer. HBCD är känd för att störa hormonsysten, med potentiellt negativ påverkan på nervsystemets utveckling och barns mentala kapacitet.

Medan många länder önskade ett heltäckande globalt förbud utan några undantag, kämpade EU för fortsatt användning av HBCD i isoleringsmaterial, vilket resulterade i ett femårligt undantag på vissa villkor. Det är märkligt då HBCD klassificerats inom EU som en ”särskilt farlig kemikalie” som ska fasas ut inom EU till 2015, om inte någon producent begär tillstånd om undantag innan april 2014, vilket hittills inte skett.

Källa: Naturskyddsföreningen