Plastskräpets väg till havet ska kartläggas

u5rbxse9elmr0gesuq8dVanligt plastskräp från konsumenter tros vara en av de stora källorna till den plast som sakta fyller våra hav. Nu ska kustkommuner runt Östersjön lättare kunna stoppa skräpet vid källan. I det nya EU-projektet BLASTIC ska källor och spridningsvägar för plasten kartläggas.

– Senast förra veckan kom en larmrapport om att fiskar hellre äter plastpartiklar än plankton. Plasten hotar våra hav och dess invånare, och vi måste stoppa plasten vid källan. När nu BLASTIC rullar igång kommer vi att ta reda på hur plasten hamnar i havet, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Nedskräpning tros vara en stor källa för den plast som hamnar i havet. Plasten bryts ner till mindre och mindre partiklar, som sedan tar sig in i vår näringskedja.

I EU-projekt BLASTIC deltar fyra länder runt Östersjön. I projektet ska de vanligaste källorna och spridningsvägarna för plastskräp kartläggas.En vägledning till kommunerna ska tas fram så att potentiella källor och spridningsvägar kan identifieras. Även möjliga åtgärder kommer att föreslås. Syftet är att stoppa tillförseln av plastskräpet vid källan.

– Vi vet att stort plastskräp kan brytas ner till mikroplaster, och vi vet att våra hav sakta fylls på med plastskräp. Med BLASTIC kommer det att bli lättare för kommuner att verkligen se till att sätta in rätt åtgärder på rätt plats, säger Anna Fråne på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Marin nedskräpning är ett allvarligt miljöproblem. Skräpet hamnar i havet via både havsbaserade och landbaserade källor. Förutom den direkta påverkan på djurliv i havet har marin nedskräpning även ekonomiska, hälsomässiga och estetiska konsekvenser.

I EU-projektet BLASTIC medverkar förutom Håll Sverige Rent som leder projektet även Håll Skärgården Ren (Finland), IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm Environmental Institute Tallin, SYKE (Finland), Fee Lativa, Åbo kommun och Tallins kommun.

Pressmeddelande från Håll Sverige Rent

Annonser

Abborrar lever längre med ångestdämpande

Ångestdämpande läkemedel som letar sig ner i vattendrag från renat avloppsvatten kan öka överlevnaden hos abborrar. Det visar en grupp Umeåforskare i en studie som kan förändra uppfattningen om läkemedelsföroreningarnas effekter.

Hur läkemedel som introduceras på den svenska marknaden påverkar vattenlevande organismer bedöms utifrån tester som utformats av den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Resultaten från dessa tester ligger sedan till grund för den information om miljöpåverkan som de svenska konsumenterna får. En studie som forskare vid Umeå universitet publicerar i tidskriften Environmental Research Letters visar att det finns systematiska fel i dagens tester, vilket ökar riskerna att missa ekologiskt relevanta effekter av läkemedel i miljön.

Jonatan Klaminder
Jonatan Klaminder, klicka på bilden för att läsa mer om honom.
Continue reading ”Abborrar lever längre med ångestdämpande”

Bättre rening av läkemedelsrester

IVL Svenska Miljöinstitutet får två miljoner kronor från Havs- och vattenmyndigheten för att utveckla hållbara lösningar för hur avloppsvatten kan renas från läkemedelsrester.

Sammanlagt är det sex olika projekt som alla handlar om att rena avloppsvatten från läkemedelsrester som under 2014 får dela på tio miljoner kronor från Havs- och vattenmyndigheten. De tio miljonerna ingår i regeringens fyraåriga satsning på bättre och mer avancerad rening av avloppsvatten. Projekten som valts ut rör både större och mindre reningsanläggningar. De inriktar sig också på olika tekniker, bland annat användning av aktivt kol eller ozon för reningen.

IVL:s projekt ”Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen” som i år får 2 129 090 kronor kopplar ihop befintlig och ny kunskap för effektivare avloppsrening av läkemedelsrester och andra prioriterade ämnen. Arbetet utförs i samarbete med Stockholm Vatten, SYVAB, KTH och flera företag.

– En del ämnen som reningen behöver fokusera på är inte tillräckligt kända, analysmetoderna finns inte eller är inte tillräckligt bra. Det behövs också bättre kunskap om vilka nerbrytningsprodukter som bildas från de olika behandlingsteknikerna för att vi ska kunna ta fram effektiva reningstekniker, säger Christian Baresel, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Projektet kommer också ta fram underlag till reningsverken för kompletterande reningstekniker som de kan börja använda. De mest effektiva reningsalternativen, med tillhörande design- och kostnadsförslag kommer att presenteras så att reningsverken kan välja den lösning som är bäst lämpad för deras förutsättningar och framtida mål. Det inkluderar en jämförelse av tekniker både med tanke på den totala miljöpåverkan samt kostnaderna, men även utvecklingsmöjligheterna att anpassa till nya tekniker som kommer användas i framtiden.

Källa: IVL

Nio av tio riksdagskandidater vill ställa krav på ökad materialåtervinning

Pressmeddelande från Återvinningsindustrierna

Hela 87 procent av riksdagskandidaterna anser att det bör ställas krav på att avfall som kan materialåtervinnas ska sorteras ut och inte förbrännas. Det framgår av Återvinningsindustriernas valenkät där över 70 procent av partiernas toppkandidater till riksdagen har deltagit.

– Det är mycket positivt att en stor överväldigande majoritet riksdagskandidaterna vill att det ska ställas krav på ökad materialåtervinning och ser problemet med att alltför stor andel av avfallet förbränns idag, säger Britt Sahleström, vd för Återvinningsindustrierna.

I Sverige materialåtervinns 33 procent av hushållsavfallet till nya råvaror medan 50 procent förbränns i fjärrvärmeanläggningar. Det finns en stor överkapacitet i förbränningsanläggningar, vilket ofta gör det mer lönsamt att förbränna än att återvinna avfallet till nya råvaror.

Mot denna bakgrund svarade 367 riksdagskandidater (72 procent av de tillfrågade) på frågan: ”Anser du att det bör ställas krav på att avfall som kan materialåtervinnas ska sorteras ut och inte förbrännas?” 87 procent svarade ja, 4 procent nej och 9 procent svarade att var tveksamma eller inte ville svara.

Återvinningsindustrierna ställde samma fråga till allmänheten i en ny Sifo-undersökning, varpå 80 procent svarade ja, 9 procent nej och 11 angav att de inte visste eller var tveksamma.

– Det betyder att det finns ett massivt stöd också från allmänheten om att den kommande riksdagen bör införa styrmedel för att öka återvinningen, säger Britt Sahleström.

Vidare anser sju av tio av riksdagskandidaterna, 70 procent, att de privata återvinningsföretagen spelar en viktig roll för att öka återvinningen och skapa nya jobb. Bara en procent svarade nej, medan 29 procent var tveksamma eller inte ville svara.

Slutligen anser nästan sex av tio, 56 procent, att fastighetsägarna också fortsättningsvis själva bör få välja vilket återvinningsföretag som ska samla in deras förpackningar och tidningar. 28 procent svarade nej, medan 15 procent var tveksamma eller inte ville svara. Nästan samtliga kandidater från allianspartierna och en majoritet av miljöpartisterna svarade ja på frågan, medan en stor majoritet bland socialdemokrater och vänsterpartister svarade nej.

Återvinningsindustriernas frågor ställdes inom ramen för Stora valenkäten, som gick ut till 510 riksdagskandidater på valbar plats. Drygt 70 procent svarade på Återvinningsindustriernas frågor. 22 olika aktörer deltog i enkäten, som administrerades av pr-byrån Westander.

Läs mer om Återvinningsindustriernas frågor till riksdagskandidaterna och Sifoundersökningen här

Källa: Återvinningsindustrierna

Bildäck blir väggar i jordskepp

Emma Petersén står uppe på en av väggarna i sitt jordskepp.Jordskepp

I Forshaga kommun, där undertecknad bor, håller i skrivande stund ett par på att bygga sig sitt drömhus, ett jordskepp.

Det är ett hus som blir i stort sett självförsörjande när det gäller vatten och avlopp med mera. Det handlar om att återanvända både flaskor, burkar och bildäck som byggmaterial.

Gamla bildäck blir till exempel väggar i jordskeppet. De packas hårt med sand och läggs omlott på hög innan de täcks av cement.

Vill du läsa mer om jordskeppet i Hällekil, i Forshaga,
så finns de på Facebook på DEN HÄR LÄNKEN >>

Se filmklipp om jordskepp (engelska) här >>

Se hela dokumentären om arkitekten Michael Reynolds,
mannen som uppfann jordskeppet >>

 

Bildäck – vart tar de egentligen vägen när de inte blir väggar i ett jordskepp?

En vän till mig (Cicci Wik) på Facebook lade ut en länk
till en artikel om gamla bildäck.

Här kommer ett urklipp från Miljönytta med svar
på frågan i det här inläggets rubrik:

Här hamnar däcken

Inom EU har man identifierat fem huvudvägar för utslitna däck från personbilar, lastbilar och bussar:

  • Export till utvecklingsländer. Däcken regummeras eller används i länder med lägre krav på trafiksäkerhet. Här förväntas det att exporten efterhand kommer att minska.
  • Regummering. Den utslitna slitbanan ersätts med nytt gummi. Detta har naturligtvis miljöfördelar jämfört med att tillverka ett helt nytt däck.
  • Materialåtervinning. Gummimaterialet finfördelas (granuleras) och används i en stor mängd olika gummiprodukter för industri- och konsumentändamål. Materialersättning i vägbankar, ridbanor och fotbollsplaner är några användningsområden.
  • Energiåtervinning. Detta är det vanligaste sättet att återvinna däcken. Energiinnehållet är högt och däcken kan exempelvis förbrännas i ugnar för cementtillverkning och vid energiproduktion.
  • Deponi. Detta är inte längre tillåtet inom EU men sker sannolikt ändå på många platser.”
    Källa: Miljönytta

 

 

Politiken missgynnar återvinning

Pressmeddelande från Linköpings universitet

Miljarder i statliga subventioner till gruvindustrin och pålagor på återvinning bidrar till att göra metallåtervinning olönsam, visar Nils Johansson, doktorand på Linköpings universitet, i en vetenskaplig artikel nyligen publicerad i Resources Policy.

Vårt moderna samhälle är beroende av metaller, som konstruktionsmaterial, elektriska ledare, för medicinsk utrustning, transportmedel och mycket annat. För vissa metaller, som koppar, har vi redan i dag brutit ungefär hälften av de kända reserverna ur jordskorpan. Potentialen för återvinning är därför enorm. Vissa metaller återvinns idag till viss del, medan andra – som de sällsynta jordartsmetallerna – inte återvinns alls.

– Stor kraft läggs ner på att prospektera och bryta metaller ur jordskorpan, medan vi låter de metaller som vi kanske redan har i handen, i mobiltelefonen, gå förlorade, exemplifierar Nils Johansson, doktorand på Avdelningen för industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Detta beror på att metallåtervinningen helt enkelt inte är lönsam. Det kostar mer att ta tillvara metallerna än det värde de har på marknaden. Detta trots att halterna av metaller kan vara lika höga på en deponi eller under en stadskärna som där jungfrulig metall bryts ur berggrunden.
Continue reading ”Politiken missgynnar återvinning”

Sveriges fjärdeklassare samlade ihop 268 ton batterier!

Under tre veckor samlade fjärdeklassare runtom i landet in över 268 ton batterier i Håll Sverige Rents tävling Batterijakten. Engagemanget bland de 30 000 fjärdeklassare som deltog i tävlingen var enormt och resultatet överträffade målet stort. Tävlingen gick ut på att samla in uttjänta batterier för återvinning. I tuff konkurrens blev Sveriges bästa batterijägare klass 4 från Getbergsskolan i Skellefteå och klass 4D från Bredgårdsskolan i Strömsund som samlade in vardera 1455 kg och 2193,5 kg batterier!

Syftet med tävlingen var inte bara att samla in uttjänta batterier utan också ett sätt att ge Sveriges fjärdeklassare nya kunskaper om återvinning och kretsloppstänkande. Förhoppningen är att på det viset öka återvinningen av batterier i framtiden.

– Vilken fantastisk insats av alla deltagare i tävlingen. Vi är fortfarande mållösa över det otroliga resultatet med totalt 30 000 batterisamlande fjärdeklassare, säger Anna Linusson, VD på Håll Sverige Rent. Nu hoppas vi att eleverna fortsätter engagera sig i frågor om återvinning och hållbarhet.

Batterijakten arrangeras av Håll Sverige Rent i samarbete med VARTA Consumer Batteries och Clas Ohlson.Tävlingen pågick mellan den 19 mars till den 9 april. Eleverna lämnade in sina insamlade batterier på närmaste Clas Ohlson-butik där batterierna vägdes och registrerades.

Vinnarna klass 4 från Getbergsskolan, Skellefteå och klass 4D från Bredgårdsskolan, Strömsund samlade in flest batterier i sina respektive grupper (klasser med max 14 elever alternativt klasser med 15 elever eller fler). De vinner förutom titeln Sveriges bästa batterijägare även surfplattor till hela klassen.

– Som en av världens största producenter av batterier är det en självklarhet att bidra till en hållbar framtid. Vi jobbar aktivt med vårt miljöansvar och ser Batterijakten som en viktig del i detta arbete, säger Peter Wallunger, VD på VARTA.

– Med Batterijakten ville vi bidra till att öka medvetandet i den yngre generationen om vikten av återvinning och hållbarhet, säger Klas Balkow, VD och koncernchef på Clas Ohlson

Källa: Håll Sverige Rent