Anders bor gratis i 13 rum

Han tröttnade på konsumtionssamhällets krav och valde i stället en annan väg när han skulle renovera gården utanför Mårdaklev

Anders Krasse har fått mycket medial uppmärksamhet och det finns flera artiklar och radioinslag. Här får du några tips om du vill veta mer om hur Anders tänker och gör:

Borås Tidning – Bor gratis – i 13 rum

Byggahus.se – Totalrenoverade hel ödegård för 100 000 kr

Sveriges radio sjuhärad – Anders väljer att leva supersnålt

Hemnet.se – Renoveringsobjekt blev drömhem – av bara återvunnet material

Svt.se Nyheter – Det andra skulle slänga blev ett helt hus

Expressen.se – Anders bor i 13 rum och kök – helt gratis

 

 

Annonser

Naturskyddsföreningens riksstämma kräver att regeringen stoppar Vattenfalls brunkolsaffär

Deltagarna vid Naturskyddsföreningens riksstämma 2016 i Norrköping antog på söndagen enhälligt ett uttalande med kravet att regeringen ska stoppa försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet och iställer avvecklar verksamheten ansvarsfullt. Kolet ska stanna i marken om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga.

Riksstämmans uttalande:

Inom kort fattar regeringen beslut om Vattenfalls kolkraft och kolgruvor i Tyskland ska säljas till den tjeckiska köparen EPH. Blir denna försäljning av fortsätter exploateringen av kolet vilket innebär över en miljard ton mer koldioxidutsläpp. Det är lika mycket som hela Sverige släpper ut på omkring 20 år!

Naturskyddsföreningens riksstämma 2016 kräver att regeringen stoppar affären och avvecklar verksamheten ansvarsfullt. Kolet ska stanna i marken om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga. Det är nu upp till bevis om Sverige ska vara en global förebild i klimatomställningen.

Enligt en ny SIFO-undersökning vill 49 procent av svenskarna att regeringen ska stoppa affären, medan 27 procent vill sälja till EPH.Det är hög tid nu att regeringen lyssnar. Låt kolet stanna i marken och fira ytterligare en framgång med oss!

 

Plastskräpets väg till havet ska kartläggas

u5rbxse9elmr0gesuq8dVanligt plastskräp från konsumenter tros vara en av de stora källorna till den plast som sakta fyller våra hav. Nu ska kustkommuner runt Östersjön lättare kunna stoppa skräpet vid källan. I det nya EU-projektet BLASTIC ska källor och spridningsvägar för plasten kartläggas.

– Senast förra veckan kom en larmrapport om att fiskar hellre äter plastpartiklar än plankton. Plasten hotar våra hav och dess invånare, och vi måste stoppa plasten vid källan. När nu BLASTIC rullar igång kommer vi att ta reda på hur plasten hamnar i havet, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Nedskräpning tros vara en stor källa för den plast som hamnar i havet. Plasten bryts ner till mindre och mindre partiklar, som sedan tar sig in i vår näringskedja.

I EU-projekt BLASTIC deltar fyra länder runt Östersjön. I projektet ska de vanligaste källorna och spridningsvägarna för plastskräp kartläggas.En vägledning till kommunerna ska tas fram så att potentiella källor och spridningsvägar kan identifieras. Även möjliga åtgärder kommer att föreslås. Syftet är att stoppa tillförseln av plastskräpet vid källan.

– Vi vet att stort plastskräp kan brytas ner till mikroplaster, och vi vet att våra hav sakta fylls på med plastskräp. Med BLASTIC kommer det att bli lättare för kommuner att verkligen se till att sätta in rätt åtgärder på rätt plats, säger Anna Fråne på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Marin nedskräpning är ett allvarligt miljöproblem. Skräpet hamnar i havet via både havsbaserade och landbaserade källor. Förutom den direkta påverkan på djurliv i havet har marin nedskräpning även ekonomiska, hälsomässiga och estetiska konsekvenser.

I EU-projektet BLASTIC medverkar förutom Håll Sverige Rent som leder projektet även Håll Skärgården Ren (Finland), IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm Environmental Institute Tallin, SYKE (Finland), Fee Lativa, Åbo kommun och Tallins kommun.

Pressmeddelande från Håll Sverige Rent

Ursprung viktigare än pris

Sju av tio svenskar anser att varumärkets ursprung är minst lika viktig eller viktigare än priset när de handlar. Det visar en rapport från Nielsen där 32 000 personer i över 60 länder har fått svara på frågor om vikten av varumärkets ursprung. Undersökningen visar också att 55 procent av svenskarna föredrar att köpa lokalproducerat för att man då stödjer lokala företag och viktigast av allt är att färskvarorna är lokalt producerade.

Sju av tio svenskar anser att mjölken ska vara svensk och sex av tio trycker på att även köttet bör vara svenskt. Hälften anser att även yogurt bör vara svensk och fyra av tio köper helst lokalproducerad glass.  Däremot är det inte så viktigt var kläder, skor, tvål och shampoo är tillverkade. Största gillandet för multinationella varumärken har svenskarna när det gäller köp av datorer, mobiltelefoner och tv-apparater. Då föredrar fyra av tio globala varumärken.

Viktigast att varumärket är svenskt:  

  • Mjölk 69 %
  • Kött 62 %
  • Grönsaker 55 %
  • Frukt 48 %
  • Yogurt 47 %

 Varumärkets ursprung är inte viktigt:  

  • Kläder och skor 54 %
  • Tvål 54 %
  • Shampoo 53 %
  • Tandkräm 52 %
  • Allrengöring 50 %

 

Källa: Nielsen

Marklevande rovdjur håller efter bladlöss

Marklevande rovdjur, såsom jordlöpare och spindlar, bidrar till att hålla efter bladlöss och andra skadegörare i jordbruket. Och ju fler arter det finns av sådana naturliga fiender i fälten, desto stabilare blir ekosystemets naturliga kontroll av skadegörare under växtsäsongen. Den slutsatsen drar Eve Roubinet i en avhandling från SLU. Rovdjurens dieter bestämdes genom analyser av maginnehållet med DNA-teknik.

Kemisk bekämpning av växtskadegörare är ett viktigt verktyg i konventionell växtodling, men tiden då insekticider löste alla problem med växtskadegörare tycks vara förbi; Många gamla medel tappar effekt genom att skadegörarna utvecklar resistens mot dem, vissa särskilt miljöskadliga preparat får inte längre användas inom EU och det kommer få nya preparat på marknaden. Nya sätt att angripa växtskyddsproblemen är därför eftertraktade.

Inom ekologisk odling används främst förebyggande åtgärder, såsom bra växtföljder och motståndskraftiga sorter, för att förhindra eller begränsa angrepp av sjukdomar och skadegörare. Det finns också en strävan att utnyttja ekosystemens naturliga reglering av skadegörare, genom att på olika sätt gynna skadedjurens naturliga fiender. För att kunna bevara och främja sådan biologisk bekämpning i åkermark behövs det dock bättre kunskap om hur angreppen av skadegörare påverkas av mångfalden av naturliga fiender, såsom jordlöpare och spindlar, och av deras bytesdjur.

Eve Roubinet har i sitt doktorsarbete vid SLU först gjort en sammanställning av vad den vetenskapliga litteraturen säger om denna fråga. Denna visar att en ökad mångfald av rovlevande leddjur förbättrar den biologiska kontrollen av växtätande insekter.

För att kunna främja viktiga naturliga fiender är det viktigt att veta mer om förhållandet mellan rovdjuren och deras bytesdjur, dvs. hur födovävarna ser ut, och vad detta innebär för biologisk bekämpning. I den andra delen av avhandlingen undersökte Eve Roubinet rovdjurens maginnehåll med hjälp av en nyutvecklad DNA-teknik, och kunde därigenom visa vad rovdjuren åt under olika delar av säsongen.

Fokus låg på jordlöpare och spindlar som har breda födoval (generalister) och som äter bladlöss i spannmålsfält. Studierna visade att dessa rovdjur är viktiga naturliga fiender till bladlöss, men också att de har mycket breda dieter bestående av olika växtätare, markfauna och andra predatorer.

– Min avhandling understryker hur viktigt det är att känna till hur hela födoväven ser ut, om man vill utforma strategier för en mångfaldsinriktad biologisk kontroll på åkermark, säger Eve Roubinet.

Det räcker alltså inte med att titta på en skadegörare och dess fiender – det är också viktigt att veta vad fienderna äter i övrigt.

Eve Roubinet visar också att enskilda rovdjursarter kan bidra olika mycket till den biologiska kontrollen under olika delar av odlingssäsongen. Olika arter i den generalistiska rovdjursfaunan kan alltså komplettera varandra.

– Det verkar alltså som att en mångfald av rovdjur ger en mer stabil biologisk kontroll, sett över hela säsongen.

Artrika rovdjurssamhällen kan t.ex. gynnas genom minskad pesticidanvändning, och genom åtgärder som gynnar en hög tillgång på alternativa bytesdjur över hela året. Exempel på åtgärder som kan öka tillgången på alternativa bytesdjur är tillförsel av organiskt material, samodling, samt breda sprutfria kantzoner.

——————————————————————–

MSc Eve Roubinet, institutionen för ekologi, försvarade sin doktorsavhandling Food webs in agroecosystems – implications for biological control of insect pests vid SLU i Uppsala den 1 april 2016. Opponent var Associate Professor Mary Gardiner, The Ohio State University, Wooster, USA.

Pressmeddelande från SLU

Miljöräkenskap för utsläpp

Den 29 april publicerar miljöräkenskaperna vid Statistiska centralbyrån (SCB) statistik för utsläpp till luft för 2015. Helårssiffrorna är mer aktuella än tidigare eftersom miljöräkenskaperna sedan i höstas tar fram utsläppsstatistik kvartalsvis. När statistiken för kvartal 4 2015 är klar kan därför preliminära siffror för helåret också presenteras. 

– Beslutsfattare och miljöorganisationer har efterfrågat mer aktuella miljöräkenskaper. Därför publicerar SCB sedan i höstas miljöräkenskaper för utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar varje kvartal. Det är vi först i världen att kunna göra, berättar Maria Lidén, ansvarig för statistik för utsläpp till luft.

Miljöräkenskaperna är ett statistiskt ramverk som gör det möjligt att analysera sambandet mellan miljö och ekonomi. Genom att ta fram statistik över branscher och hushåll går det att se hur olika aktörer påverkar såväl ekonomin som miljön.

Miljöräkenskaperna för de tre kvartal 2015 som hittills presenterats visar att svensk BNP växer samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.

– Att BNP växer utan att utsläppen samtidigt ökar förklaras av att användningen av fossila bränslen minskat i el- gas- och värmeverken och att branscher med låga utsläpp, exempelvis IT och finans, går bra, säger Maria Lidén.

Miljöräkenskaperna analyserar också hur ekonomiska styrmedel påverkar exempelvis utsläppen till luft. Det är viktigt för att kunna fatta klimatpolitiska beslut som får effekt på utsläppen av växthusgaser.

Siffrorna för kvartal 4 och helåret 2015 publiceras 09.30 fredagen den 29 april. Det går att prenumerera på SCBs statistiknyheter här.

Pressmeddelande från SCB

Miljö- och klimatåtgärder i den svenska livsmedelsstrategin

nupibckrqbhmpzvgef3p

Regeringen måste uppfylla sina löften om en svensk livsmedelsstrategi som bidrar till att uppfylla miljö- och klimatmål, ökad folkhälsa och ett gott djurskydd. Det kräver åtta miljö-, djurskydds- och konsumentorganisationer i ett öppet brev till miljöminister Åsa Romson, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och konsumentminister Per Bolund.

En svensk livsmedelstrategi måste respektera planetens, ekosystemens, djurens och konsumenternas krav på en hållbar produktion och konsumtion. FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030 anger att senast 2030 ska hållbara system för livsmedelsproduktion uppnås samt motståndskraftiga jordbruksmetoder införas som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten.

Det innebär att en svensk strategi måste omfatta att svenska miljömål och generationsmålet ska nås, djurskyddet inte försämras och Sveriges åtaganden när det gäller att minska klimatpåverkan uppfylls. En förbättrad folkhälsa måste också ingå. En livsmedelstrategi som fokuserar på en ökad produktion utan målsättningar inom miljö, klimat, djurskydd och folkhälsa är inte att ta ansvar för de miljö- och klimatmål som den svenska regeringen åtagit sig.

Inför starten av arbetet med livsmedelsstrategin utfärdade regeringen en avsiktsdeklaration. I denna anges att målet för arbetet med livsmedelsstrategin är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen, samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås. Vidare ska enligt regeringen eftersträvas en ökad andel ekologisk produktion och konsumtion. Sedan Konkurrenskraftutredningen överlämnades till regeringen i mars 2015 har efterfrågan på svenska och ekologiska livsmedel ökat. Sverige kan konkurrera såväl nationellt som internationellt med svenska mervärden.

Undertecknande organisationer, som representerar miljontals medborgare, förutsätter att regeringen uppfyller sina löften och levererar en svensk livsmedelsstrategi som omfattar konkreta åtgärder som bidrar till att uppfylla miljö – och klimatmål, en djurskyddslag som på ett bättre sätt bidrar till ett gott djurskydd och ambitioner för en bättre folkhälsa.

Naturskyddsföreningen, Ordförande Johanna Sandahl
Världsnaturfonden WWF, Generalsekreterare Håkan Wirtén
Sveriges Konsumenter, Generalsekreterare Jan Bertoft
World Animal Production, Generalsekreterare Roger Pettersson
Ekologiska Lantbrukarna, Verksamhetsledare Maria Dirke
Konsumentföreningen Stockholm, Chef för konsument och Miljö Louise Ungerth
Vi Konsumenter, Ordförande Gunnela Ståhle
Djurskyddet Sverige, Generalsekreterare Åsa Hagelstedt