don’t miss up that new stuff

Hi!

I found something absolutely new and so interesting! Don’t miss it up, you may find more info here open message

Kind regards, Cicci Wik

Sent from Mail for Windows 10

Myter och fakta om energiåtervinning

PB260107Det sprids många myter kring energiåtervinning och import av avfall. Är det till exempel sant att vad som helst kan åka in i ugnarna? Eller att Sverige är på väg att bli Europas soptipp? Svaret är nej.
I Sverige arbetar vi enligt EU:s avfallshierarki, dvs i första hand strävar vi efter att minska mängden avfall som uppstår. Det som ändå uppstår återvinns som material eller som energi, för att göra el och fjärrvärme. Avfall som bränsle har blivit allt vanligare och idag tar vi i Sverige även emot (”importerar”) avfall från andra länder för att energiåtervinna här.
Kan vad som helst åka in i ugnarna? Nej. Svenska anläggningar avtalar med avfallslämnaren om vilket avfall som är tillåtet. Avfallslämnaren ska bära hela kostnaden och ansvaret om avfallet måste skickas tillbaka pga fel innehåll. Avfallslämnarna har därmed höga krav på sig att sortera avfallet väl. Anläggningarna för energiåtervinning, tekniken, hantering av askor efter förbränning, import av avfall – ja, hela kedjan kring energiåtervinningen regleras dessutom av omfattande lagstiftning med tydliga krav.
Är Sverige på väg att bli Europas soptipp? Nej. I Europa deponeras 150 miljoner ton avfall varje år. I Sverige energiåtervinns cirka 1,4 miljoner ton importerat avfall – dvs mindre än 1 procent – som annars skulle ha hamnat på deponi i andra länder. Här omvandlar vi det som annars skulle vara ett problem till nytta, genom att vi gör el och fjärrvärme till de svenska hushållen.

Anders bor gratis i 13 rum

Han tröttnade på konsumtionssamhällets krav och valde i stället en annan väg när han skulle renovera gården utanför Mårdaklev

Anders Krasse har fått mycket medial uppmärksamhet och det finns flera artiklar och radioinslag. Här får du några tips om du vill veta mer om hur Anders tänker och gör:

Borås Tidning – Bor gratis – i 13 rum

Byggahus.se – Totalrenoverade hel ödegård för 100 000 kr

Sveriges radio sjuhärad – Anders väljer att leva supersnålt

Hemnet.se – Renoveringsobjekt blev drömhem – av bara återvunnet material

Svt.se Nyheter – Det andra skulle slänga blev ett helt hus

Expressen.se – Anders bor i 13 rum och kök – helt gratis

 

 

Naturskyddsföreningens riksstämma kräver att regeringen stoppar Vattenfalls brunkolsaffär

Deltagarna vid Naturskyddsföreningens riksstämma 2016 i Norrköping antog på söndagen enhälligt ett uttalande med kravet att regeringen ska stoppa försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet och iställer avvecklar verksamheten ansvarsfullt. Kolet ska stanna i marken om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga.

Riksstämmans uttalande:

Inom kort fattar regeringen beslut om Vattenfalls kolkraft och kolgruvor i Tyskland ska säljas till den tjeckiska köparen EPH. Blir denna försäljning av fortsätter exploateringen av kolet vilket innebär över en miljard ton mer koldioxidutsläpp. Det är lika mycket som hela Sverige släpper ut på omkring 20 år!

Naturskyddsföreningens riksstämma 2016 kräver att regeringen stoppar affären och avvecklar verksamheten ansvarsfullt. Kolet ska stanna i marken om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga. Det är nu upp till bevis om Sverige ska vara en global förebild i klimatomställningen.

Enligt en ny SIFO-undersökning vill 49 procent av svenskarna att regeringen ska stoppa affären, medan 27 procent vill sälja till EPH.Det är hög tid nu att regeringen lyssnar. Låt kolet stanna i marken och fira ytterligare en framgång med oss!

 

Plastskräpets väg till havet ska kartläggas

u5rbxse9elmr0gesuq8dVanligt plastskräp från konsumenter tros vara en av de stora källorna till den plast som sakta fyller våra hav. Nu ska kustkommuner runt Östersjön lättare kunna stoppa skräpet vid källan. I det nya EU-projektet BLASTIC ska källor och spridningsvägar för plasten kartläggas.

– Senast förra veckan kom en larmrapport om att fiskar hellre äter plastpartiklar än plankton. Plasten hotar våra hav och dess invånare, och vi måste stoppa plasten vid källan. När nu BLASTIC rullar igång kommer vi att ta reda på hur plasten hamnar i havet, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Nedskräpning tros vara en stor källa för den plast som hamnar i havet. Plasten bryts ner till mindre och mindre partiklar, som sedan tar sig in i vår näringskedja.

I EU-projekt BLASTIC deltar fyra länder runt Östersjön. I projektet ska de vanligaste källorna och spridningsvägarna för plastskräp kartläggas.En vägledning till kommunerna ska tas fram så att potentiella källor och spridningsvägar kan identifieras. Även möjliga åtgärder kommer att föreslås. Syftet är att stoppa tillförseln av plastskräpet vid källan.

– Vi vet att stort plastskräp kan brytas ner till mikroplaster, och vi vet att våra hav sakta fylls på med plastskräp. Med BLASTIC kommer det att bli lättare för kommuner att verkligen se till att sätta in rätt åtgärder på rätt plats, säger Anna Fråne på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Marin nedskräpning är ett allvarligt miljöproblem. Skräpet hamnar i havet via både havsbaserade och landbaserade källor. Förutom den direkta påverkan på djurliv i havet har marin nedskräpning även ekonomiska, hälsomässiga och estetiska konsekvenser.

I EU-projektet BLASTIC medverkar förutom Håll Sverige Rent som leder projektet även Håll Skärgården Ren (Finland), IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm Environmental Institute Tallin, SYKE (Finland), Fee Lativa, Åbo kommun och Tallins kommun.

Pressmeddelande från Håll Sverige Rent

Ursprung viktigare än pris

Sju av tio svenskar anser att varumärkets ursprung är minst lika viktig eller viktigare än priset när de handlar. Det visar en rapport från Nielsen där 32 000 personer i över 60 länder har fått svara på frågor om vikten av varumärkets ursprung. Undersökningen visar också att 55 procent av svenskarna föredrar att köpa lokalproducerat för att man då stödjer lokala företag och viktigast av allt är att färskvarorna är lokalt producerade.

Sju av tio svenskar anser att mjölken ska vara svensk och sex av tio trycker på att även köttet bör vara svenskt. Hälften anser att även yogurt bör vara svensk och fyra av tio köper helst lokalproducerad glass.  Däremot är det inte så viktigt var kläder, skor, tvål och shampoo är tillverkade. Största gillandet för multinationella varumärken har svenskarna när det gäller köp av datorer, mobiltelefoner och tv-apparater. Då föredrar fyra av tio globala varumärken.

Viktigast att varumärket är svenskt:  

  • Mjölk 69 %
  • Kött 62 %
  • Grönsaker 55 %
  • Frukt 48 %
  • Yogurt 47 %

 Varumärkets ursprung är inte viktigt:  

  • Kläder och skor 54 %
  • Tvål 54 %
  • Shampoo 53 %
  • Tandkräm 52 %
  • Allrengöring 50 %

 

Källa: Nielsen

Marklevande rovdjur håller efter bladlöss

Marklevande rovdjur, såsom jordlöpare och spindlar, bidrar till att hålla efter bladlöss och andra skadegörare i jordbruket. Och ju fler arter det finns av sådana naturliga fiender i fälten, desto stabilare blir ekosystemets naturliga kontroll av skadegörare under växtsäsongen. Den slutsatsen drar Eve Roubinet i en avhandling från SLU. Rovdjurens dieter bestämdes genom analyser av maginnehållet med DNA-teknik.

Kemisk bekämpning av växtskadegörare är ett viktigt verktyg i konventionell växtodling, men tiden då insekticider löste alla problem med växtskadegörare tycks vara förbi; Många gamla medel tappar effekt genom att skadegörarna utvecklar resistens mot dem, vissa särskilt miljöskadliga preparat får inte längre användas inom EU och det kommer få nya preparat på marknaden. Nya sätt att angripa växtskyddsproblemen är därför eftertraktade.

Inom ekologisk odling används främst förebyggande åtgärder, såsom bra växtföljder och motståndskraftiga sorter, för att förhindra eller begränsa angrepp av sjukdomar och skadegörare. Det finns också en strävan att utnyttja ekosystemens naturliga reglering av skadegörare, genom att på olika sätt gynna skadedjurens naturliga fiender. För att kunna bevara och främja sådan biologisk bekämpning i åkermark behövs det dock bättre kunskap om hur angreppen av skadegörare påverkas av mångfalden av naturliga fiender, såsom jordlöpare och spindlar, och av deras bytesdjur.

Eve Roubinet har i sitt doktorsarbete vid SLU först gjort en sammanställning av vad den vetenskapliga litteraturen säger om denna fråga. Denna visar att en ökad mångfald av rovlevande leddjur förbättrar den biologiska kontrollen av växtätande insekter.

För att kunna främja viktiga naturliga fiender är det viktigt att veta mer om förhållandet mellan rovdjuren och deras bytesdjur, dvs. hur födovävarna ser ut, och vad detta innebär för biologisk bekämpning. I den andra delen av avhandlingen undersökte Eve Roubinet rovdjurens maginnehåll med hjälp av en nyutvecklad DNA-teknik, och kunde därigenom visa vad rovdjuren åt under olika delar av säsongen.

Fokus låg på jordlöpare och spindlar som har breda födoval (generalister) och som äter bladlöss i spannmålsfält. Studierna visade att dessa rovdjur är viktiga naturliga fiender till bladlöss, men också att de har mycket breda dieter bestående av olika växtätare, markfauna och andra predatorer.

– Min avhandling understryker hur viktigt det är att känna till hur hela födoväven ser ut, om man vill utforma strategier för en mångfaldsinriktad biologisk kontroll på åkermark, säger Eve Roubinet.

Det räcker alltså inte med att titta på en skadegörare och dess fiender – det är också viktigt att veta vad fienderna äter i övrigt.

Eve Roubinet visar också att enskilda rovdjursarter kan bidra olika mycket till den biologiska kontrollen under olika delar av odlingssäsongen. Olika arter i den generalistiska rovdjursfaunan kan alltså komplettera varandra.

– Det verkar alltså som att en mångfald av rovdjur ger en mer stabil biologisk kontroll, sett över hela säsongen.

Artrika rovdjurssamhällen kan t.ex. gynnas genom minskad pesticidanvändning, och genom åtgärder som gynnar en hög tillgång på alternativa bytesdjur över hela året. Exempel på åtgärder som kan öka tillgången på alternativa bytesdjur är tillförsel av organiskt material, samodling, samt breda sprutfria kantzoner.

——————————————————————–

MSc Eve Roubinet, institutionen för ekologi, försvarade sin doktorsavhandling Food webs in agroecosystems – implications for biological control of insect pests vid SLU i Uppsala den 1 april 2016. Opponent var Associate Professor Mary Gardiner, The Ohio State University, Wooster, USA.

Pressmeddelande från SLU