Datorer för 140 miljoner till skroten varje år

En halv miljon datorer till tippen årligen – hälften hade kunnat återanvändas

Företag och myndigheter skrotar IT-utrustning trots att den skulle kunna användas i ytterligare många år. Det visar en undersökning bland IT-chefer på 100 börsbolag och myndigheter som Inrego låtit genomföra. I fjol gick cirka 550 000 datorer och skärmar till skroten i Sverige. Minst hälften av dessa produkter hade kunnat återanvändas, skonat miljön från 30 000 ton koldioxid och varit värda minst 140 miljoner kronor på andrahandsmarknaden.

Inrego, som är inriktat på att rekonditionera och förlänga livet på IT-utrustning, har undersökt vad svenska företag och myndigheter gör med den IT-utrustning som fasas ut.

Undersökningen visar att majoriteten, 51 procent, av företagen och myndigheterna antingen skrotar datorerna eller lägger utrustningen i förråd. I offentlig sektor är siffran något lägre, 46 procent, medan börsbolagen är ännu mer skrotningsbenägna (64 procent).

Hela 97 procent av IT-cheferna menar dock att de känner till att det oftast går att återanvända IT-utrustning som byts ut. Ändå skickar man stora volymer till skrotning.

- Svenska företag använder sin IT-utrustning relativt kort tid, ofta tre-fyra år, och sedan skrotar man datorerna slentrianmässigt trots att de skulle kunna användas i ytterligare många år. Det handlar om en omfattande kapitalförstöring och onödig miljöpåverkan som till stor del beror på okunskap om hur man går tillväga för att återanvända datorer, säger Henrik Nilsson, grundare av Inrego.

Statistik från El-Kretsen, det nationella insamlingssystemet för el-produkter där IT-utrustning ingår, visar att de totala volymerna av produkter som skrotas och återvinns ökar. Årligen skrotas cirka 550 000 datorer och skärmar som kommer från både hushåll och företag. Flertalet av dessa hade kunnat återanvändas istället.

Inrego, som årligen tar in över 100 000 datorer och annan IT-utrustning av varierande ålder och prestanda, har en återanvändningsfrekvens på hela 91 procent.

- Jag skulle uppskatta att minst hälften av den utrustning som skrotas totalt sett skulle kunna återanvändas och då räknar jag lågt. Miljöbesparingen jämfört med att köpa nya datorer är betydande och dessutom finns det en ekonomisk aspekt. Begagnade datorer som kan återanvändas har ett värde på marknaden, säger Henrik Nilsson.

Om hälften av de 550 000 skrotade produkterna hade kunnat rekonditioneras och komma till användning igen, hade miljövinsten blivit cirka 30 000 ton koldioxid* jämfört med att köpa nya datorer. Det motsvarar uppvärmningen av nära 4 000 villor. Det ekonomiska värdet av utrustningen uppgår till cirka 140 miljoner kronor**, dvs vad ägarna till utrustningen hade fått i ersättning om utrustningen gått till återanvändning istället för att skrotas.

Fler resultat från undersökningen:

• Endast hälften av organisationerna har rutiner för att följa upp att all data är raderad när IT-utrustning byts ut.
• 87 procent av organisationerna fasar ut sina datorer och köper nytt vart tredje eller vart fjärde år. Motsvarande siffra för börsföretag är 96 procent, för offentlig sektor: 78 procent.
• 72 procent av organisationerna uppger att de kan göra mer för att den IT-utrustning som byts ut hanteras på ett miljöriktigt sätt.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts per telefon bland 100 slumpmässigt utvalda myndigheter/kommuner samt svenska börsbolag under tredje kvartalet. Frågorna har ställts till IT-chef/IT-ansvarig.

*Beräkningen baseras på en modell från Technischke Universität, Berlin, 2005, som jämför miljöpåverkan och energiåtgång för återanvändning av en dator i tre år respektive nyköp av en dator. Utsläppsvärden för nytillverkning, nydistribution, drift, rekonditionering, transport för rekonditionering samt återvinning, inkluderas i modellen. Analysen visar att en dator som återanvänds i ytterligare tre år genererar en koldioxidbesparing på 109 kilo.

**En dator som återanvänds har ett värde på mellan 300 och 1300 kronor. Genomsnittet för de över 100 000 datorer/enheter som Inrego återanvänder varje år ligger på 500 kronor och detta belopp har använts i beräkningen av värdet 140 miljoner kronor ovan (500 kr x 275 000 datorer).

Källa: Inrego

Läs mer om jordskepp

På Earthship Swedens hemsida kan du läsa mer….

Hemsidan >>

Jordskepp ett miljövänligt hus

Sveriges första så kallade jordskepp kan komma att stå i Hällekil, i Forshagas kommun. Ett jordskepp är ett hus med väldigt liten miljöpåverkan byggt av återvunna material. Emma Petersén och hennes familj har nu flyttat från Enköping till Hällekil för att bygga deras nya hus.

Lyssna på radioinslaget och läs mer >>

Felaktiga rapporter om närgångna vargar

Det kom ett mail från Länsstyrelsen i Värmland:

Länsstyrelsen har på senare tid fått några rapporter om vargar nära bebyggelse vilket har oroat de som bor i dessa områden. Vid kontroll har det visat sig att det har varit fråga om räv och rådjur.

Vi tar all oro för vargars oskygghet på allvar och hoppas att allmänheten fortsätter att anmäla det som upplevs vara närgångna vargar.

Kontakta våra naturbevakare snarast så att de kan komma och kontrollera eventuella spår.

Per Larsson 054-197037 norra Värmland
Urban Mossberg 054-197038 östra Värmland
Lasse Larsson 054-197039 västra Värmland

Lars Furuholm
Rovdjursansvarig
054-197074

Hymn för The World Environmental Health Day

Hymn to the World Environmental Health Day. Performed and composed by Environmental Health students from Indonesian Universities.

Text:

For what we’ve seen, will there be a future?
And when we speak, man is torturing on nature.

For what we’ve seen, there is still a bright light.
Hey friends! We are here to give our hands.

See that forest! They destroy the bird’s nest
Harm the insects and trample on grass
We kidnap flowers for the interest of our race
We forgot and always produce the waste

Refrain:
Hey friends! For what we’ve seen
Should we go and stay this way
We forgot the issues and spent hard the tissue
Tell me friends, what do you say?
There’s a hope for us to change
Start now, a healthy planet for us

Länk till Youtube >>

Pengar till rovdjursstängsel

Alla län utom Gotland får nu pengar för stängsel som ska hindra rovdjur att angripa betesdjur. Jordbruksverket har fördelat pengarna efter de mest aktuella uppgifterna om var rovdjuren finns.

Länsstyrelserna får  tillgång till sin pott direkt utan att behöva ansöka från Jordbruksverket.
– Fler länsstyrelser kan nu arbeta förebyggande  och betala ut ersättning för rovdjursstängsel på ett smidigare sätt än tidigare,säger Emma Svensson på Jordbruksverket.

20 miljoner kronor till länen
Länen, förutom Gotland, får nu dela på de omkring 20 miljoner kronor som finns kvar att fördela av de totalt 40 miljoner som reserverats för rovdjurssäkra stängsel. Ersättningen höjs till 50 kronor per meter 1 januari 2012. Gotland får inga pengar eftersom det inte finns varg, lo eller björn där.  Länsstyrelserna i Stockholm, Uppsala, Södermanland och Östergötland får dessutom en extra pott på 750 000 kronor per län att fördela, eftersom de här länen finns i spridningszonen för varg.

Nya uppgifter om rovdjur
Fördelningen av pengarna bygger på senaste statistik om förekomsten av varg, björn och lo i Sverige. Uppgifterna har tagits fram av Viltskadecenter vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Viltskadecenter har räknat antal revir och gjort en bedömning av risken för rovdjursangrepp under de närmaste tre åren.

Länsstyrelserna beslutar om vilka som ska få ersättning
Det är länsstyrelsen som bestämmer vilka som kan få ersättning för stängsel mot rovdjur. Syftet med ersättning för rovdjurssäkra stängsel är att betesmarker, slåtterängar och vallar i rovdjurstäta områden ändå ska kunna betas. Djurägare kan få ersättning för att sätta upp stängsel mot rovdjur i områden där det finns varg, björn eller lodjur. Ersättningen, som höjs till 50 kronor per meter 1 januari 2012, är till för att täcka de extra kostnader som uppstår när man bygger ett stängsel som är anpassat för att hindra rovdjur, jämfört med ett stängsel som bara behöver hålla tamdjur inne.

Mer information
Fördelningen av pengar för stängsel mot rovdjur per län
Läs mer om hur man söker stöd till stängsel mot rovdjur
Läs mer om Viltskadecenter

Källa: Jordbruksverket

För första gången: Svensk vindkraft ger mer el än en kärnkraftsreaktor

Vindkraften har under det senaste året producerat mer el än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. Det framgår av ny statistik som Svensk Vindenergi presenterar i dag.

Vindkraften har byggts ut i kraftigt under 2011 och elproduktionen från vindkraft har gynnats av den kraftiga blåsten under den senaste månaden. Det har lett till nya vindkraftsrekord.

– Den omfattande produktionen av vindkraft har bidragit till att sänka elpriset och minska utsläppen av koldioxid från kolkraftverk i våra grannländer, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi.

Under vecka 50 producerade vindkraften 215 gigawattimmar (GWh). Under de senaste 52 veckorna uppgick produktionen till 5,91 terawattimmar (TWh), samtidigt som de tio kärnkraftsreaktorerna producerade 58,2 TWh.

Den kraftiga vinden de senaste fyra veckorna har lett till fallande elpriser. I södra Sverige har spot-veckopriset sjunkit från 53 öre/kilowattimme (kWh) vecka 46 till 32 öre/kWh vecka 50.

– Detta visar att ökad produktion av vindkraft pressar ner elpriset, inte minst i elområde 4 i södra Sverige, säger Annika Helker Lundström.

Det finns en risk att utbyggnaden av vindkraft stagnerar om inte ambitionsnivån i elcertifikatsystemet höjs.

– Vindkraften pressar inte bara elpriset, den ökar också konkurrensen på elmarknaden, skapar försörjningstrygghet och ger möjligheter för den enskilde att äga sin egen elproduktion. Därför är det viktigt med en ambitionshöjning i elcertifikatsystemet, avslutar Annika Helker Lundström.

Källa: Svensk Vindenergi

Solceller installerade på Lindholmen Science Park

Peter Ericsson på Lindholmen Science Park. Foto: Micael Hallström

På huvudbyggnaden Lindholmen Science Park har fastighetsägaren Älvstranden Utveckling installerat solceller för elproduktion. Ett pilotprojekt där man testar om anläggningen levererar och är effektiv. Visionen är att att fler fastigheter på Lindholmen ska kunna producera sin egen el i framtiden.
- Lindholmen Science Parks läge och egenskaper lämpar sig väl för solceller. Den nybyggda delen är dessutom certifierad enligt Green Building och är vår modernaste kontorsfastighet med en klar miljöprofil, säger Peter Ericsson, energisamordnare på Älvstranden Utveckling.

De takmonterade solcellerna ger Älvstranden Utveckling möjlighet att använda tidigare outnyttjade ytor till att förse huset med egenproducerad el.
En förstudie gjord av Göteborg Energi visar att det är mest effektivt att sätta solcellerna på det platta taket åt söder, något man nu vill testa.
Förhoppningen är att solcellerna ska ge cirka 17 600 kWh/år och stå för en del av elförsörjningen i byggnaden.

Sprida budskap om energibesparande åtgärder
Älvstranden Utveckling vill vara med och sprida budskapet om olika energibesparande åtgärder. Därför kommer data från anläggningen att visualiseras
på en skärm i fastigheten och på Älvstrandens hemsida.
- Anläggningen är ett pilotprojekt för att utvärdera och skaffa erfarenheter om installation och drift av solceller. Fungerar det bra har vi många tak som kan
vara möjliga att installera solceller på i framtiden, säger Peter.

Läs mer på älvstranden.com >>

Genetiskt viktiga vargar flyttade

Naturvårdsverket har flyttat en genetiskt viktig vargtik och den hane som slagit följe med tiken. Flytten av vargparet från Idre fungerade enligt planerna i gott samarbete med Idre sameby och länsstyrelsen.

Av hänsyn till vargarnas säkerhet kan utsläppsplatsen inte anges förrän vargarna, som varit sövda, har återhämtat sig i lugn och ro efter flytten. Vargarna sövdes från helikopter och därefter transporterades de med bil till utsläppsplatsen. Naturvårdsverket kommer att informera om utsättningsplatsen så snart vargarna har återhämta sig. Det kan ta några dagar.

Utsättningsplatsen fungerar som en sluss. När vargarna har återhämtat sig efter flytten börjar de röra sig från utsättningsplatsen. Erfarenhet från både Sverige och Nordamerika från tidigare flyttar av varg visar att de vandrar iväg från utsläppsområdet. Vart vargarna väljer att ta vägen eller var de bildar revir går inte att förutse.

Östlig vargtik med värdefulla gener
Vargtiken är den tik som flyttades från Tossåsens sameby i våras till Örebro län. Därifrån vandrade hon in i Norge och åter till Sverige och bildade revir i Idre sameby. Vargtiken är en invandrad varg med östligt ursprung som kommer med helt nya gener och är därför väldigt värdefull för den skandinaviska vargstammen. Hanen är en skandinavisk varg.

Anledningen till att vargarna behövde flyttas var att renskötseln i området allvarligt försvåras av vargarnas närvaro. Förhoppningen är att vargparet ska etablera sig på en annan plats och få valpar som bidrar till att genetiskt förstärka vargstammen i Sverige.

Regeringsuppdraget genetisk förstärkning av vargstammen
Naturvårdsverkets har uppdrag från regeringen att stärka den svenska vargstammen genetiskt. Inför flytten av vargarna har Naturvårdsverket gått igenom de förslag till utsättningsplatser för varg, däribland som åtta länsstyrelser har lämnat på uppdrag av regeringen och beslutat vilken plats som ska användas.

Källa: Naturvårdsverket

Durban: Förhandlingarna räddade men inte klimatet

FN:s klimatmöte har godkänt en andra Kyotoperiod och startar samtidigt en ny process där alla de stora utsläppsländerna av växthusgasen koldioxid, även Indien och Kina, har anslutit sig till ett enda avtal. Hela paketöverenskommelsen blev klart efter två dagars övertid sedan de planerade två veckorna tagit slut utan en överenskommelse.

- Egentligen har vi nu en färdplan som leder till 3-4 graders global temperaturökning med enormt allvarliga konsekvenser för hela vår planet. Det är helt oacceptabelt och förhandlingarna i Durban borde givetvis varit fokuserade på att faktiskt minska utsläppen istället på rena formaliafrågor, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

- Förväntningarna på de globala klimatförhandlingarna har varit så lågt ställda att jag är glad idag att det inte blev en total kollaps. Det är positivt att det blev en andra Kyotoperiod och att det nu skall starta en process för ett nytt legalt protokoll där alla världens länder är med. Men besluten i Durban ger oss bara två tomma skal utan substantiellt innehåll och som idag inte kan förhindra en temperaturökning på 3-4 grader.

Kyotoprotokollet 2 som relativt få länder har skrivit på löper från 2013 till och med 2015 och det nya protokollet där alla länder är med skall vara klart 2015.

- I den bästa av världar kan vi nu få in konkreta siffror i dessa två olika protokoll som innebär att de globala utsläppen går från ökning till minskning. Vilket är akut om vi skall ha någon möjlighet att begränsa den globala temperaturökningen med maximalt två grader, vilket länderna tidigare har beslutat. Men då måste länderna visa ett helt annat engagemang på att faktiskt fokusera på vad det ytterst handlar om – att minska utsläppen, säger Svante Axelsson.

- Besluten i Durban är små steg i rätt riktning, men samtidigt helt otillräckliga för att klara tvågradersmålet. För att det ska vara möjligt måste de globala utsläppen börja minska tidigare än 2020. Vi har inte råd att vänta på att det globala avtalet ska bli färdigt. De länder som kan måste gå före. Sverige har alla möjligheter att gå i täten med satsningar på förnybar energi, modern infrastruktur och grön teknik, säger Åsa Romson (MP).

- Det är glädjande att förhandlingarna inte brakade ihop helt och hållet. Men annars är Durban en stor besvikelse. De långsiktiga minskningskraven är inte bindande och det finns inga pengar i den nya klimatfonden, säger Jens Holm (V) klimatpolitisk talesperson som har följt förhandlingarna på plats i Durban.

- I fjol var utsläppen större än någonsin och i den fattiga delen av världen är klimatkrisen ett faktum. Detta ställer krav på Sverige och andra rika länder att gå längre av vad man kommit överens om i Durban. Vi kommer verka för att Sverige under nästa år skärper våra klimatmål, säger Holm.

– Det är ett svek mot världens fattiga att mötet inte lyckades finansiera den nya klimatfonden. En fond utan pengar är inget att ha. Lena Ek och Sverige bär här ett stort ansvar. Var finns pengarna?

– Samtidigt har Fredrik Reinfeldt och EU-ledarna i Bryssel kommit överens om hundratals nya miljarder till Europas banker. Men när det gäller klimatpengar till världens fattiga finns det inte ett öre. Oacceptabelt, säger Jens Holm.

Källor: Naturskyddsföreningen Miljöpartiet och Vänsterpartiet